glansfibbla
Hieracium atronitens
H. subampliatum
Glansfibbla har sin sydgräns i Halland och Småland och når norrut till Dalarna; den är flerstädes vanlig. Den växer i slåttermark och gles skog, på åssluttningar samt i vägkanter och skärningar.
Funnen i 19 rutor; tidigare uppgifter från 19 rutor. Ganska vanlig på höglandet, sällsynt närmast söder därom och i östra Småland; saknas i söder. – Ursprunglig.
Glansfibbla har sin sydgräns i Halland och Småland och når norrut till Dalarna; den är flerstädes vanlig. Den växer i slåttermark och gles skog, på åssluttningar samt i vägkanter och skärningar.
Funnen i 19 rutor; tidigare uppgifter från 19 rutor. Ganska vanlig på höglandet, sällsynt närmast söder därom och i östra Småland; saknas i söder. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast insamlad 1873 i Jönköping Gränna av A. A. W. Lund (belägg i S och Vvik). – Först publicerad av Dahlstedt (1894) under namnet H. anfractum * atronitens från Eksjö Eksjö Brevik (samlad av Dahlstedt 1892, belägg i S), Jönköping Jönköping (samlad av C. A. Holmgren, belägg ej återfunnet) och Åtvidaberg Gärdserum Bossgård (samlad av Dahlstedt 1889 och 1892, belägg i S och UPS).
Variation
En form med fler stjälkblad urskildes tidigare som H. subampliatum; från Småland föreligger belägg av denna från Sävsjö Vrigstad Porsamålen 1896, Skogen 1894 och Virstorp 1895 (allt W. A. G. Wetter i PerBrahe och S). Den har publicerats från Västervik Västervik (se lokalförteckningen).
Lokaler
Sydliga och östliga lokaler. Eksjö Kråkshult 100 m NV Nytorp (6F5f 3732), vägkant, 2006 (TmN). Hultsfred Hultsfred (Lundin 1931, bestämning H. Dahlstedt; foto hos Lundin 1935). Tveta 625 m NNV Kraskögle (6F0j 0832), torr gräsmark, nära skogsväg i nordsluttning, 2005 (TmN); 375 m NO Maros (6F0j 2444), igenväxande grustag, 2005 (TmN). Nybro Bäckebo Geltorp 1949 (R. Sterner i GB). Oskarshamn Döderhult 1908 (O. Köhler i S). Vimmerby Vimmerby 250 m SO Bygget, N om Hultsfreds flygplats (6G5a 3816), vägkant, 2005 (TmN). Västervik Västervik Gränsö, 1800-talet (E. Adlerz i S); Gränsö kanal (Lundin 1931 under namnet H. subampliatum); Marielund (Lundin 1935, foto under namnet H. subampliatum; bestämning H. Dahlstedt). Växjö Drev 1881 (G. E. Hyltén-Cavllius i S). Gårdsby Kråkenäs 1897 (E. Köhler i S). Åtvidaberg Gärdserum se primäruppgifter.
Osäkra uppgifter. Ett belägg från ´Ljungby´ 1926 (C. Axell och S. Axell i OHN) är – om det är rätt etiketterat – ny svensk sydgräns. Men det är obekant vilket Ljungby som avses.
Osäkra uppgifter. Ett belägg från ´Ljungby´ 1926 (C. Axell och S. Axell i OHN) är – om det är rätt etiketterat – ny svensk sydgräns. Men det är obekant vilket Ljungby som avses.
