backglim
Silene nutans
Backglim växer på torr jord i gles ängsvegetation eller gles skog. Arten anträffas på grusåsar och backar, gärna i sydvända sluttningar, samt i bergbranter, skogsbryn och på åkerrenar. Sekundärt uppträder den i vägskärningar och på vägkanter, i grustäkter och på spår- och banvallsområden.
Funnen i 454 rutor; tidigare uppgifter från 174 rutor. Utbredning mycket ojämn. Ganska vanlig nära kusten och i norr, sällsynt längst i väster och i stora delar av Kronobergs län. – Ursprunglig.
Funnen i 454 rutor; tidigare uppgifter från 174 rutor. Utbredning mycket ojämn. Ganska vanlig nära kusten och i norr, sällsynt längst i väster och i stora delar av Kronobergs län. – Ursprunglig.
Första fynd
Backglim nämns från Oskarshamn Misterhult Blå Jungfrun i den växtlista som Linné upprättade 1741 (Linné 1745b under namnet Silene Mont. hirsut.); den växer fortfarande där.
Variation
I regel är backglim klibbluden (vanlig backglim var. nutans). Kal backglim var. infracta är däremot som namnet säger kal eller nästan kal. Den är vanlig på Ölands och Gotlands kalkmarker. På fastlandet är den däremot sällsynt, och det kan tänkas att den har uppkommit ur den vanliga formen separat på varje enskild plats. I Småland är den antecknad från tio rutor och det finns tidigare uppgifter från ytterligare sju lokaler. På flera platser är den trafikspridd och tillfällig, men på andra förekommer den i naturlig klipp- och torrängsvegetation tillsammans med vanlig backglim. Troligen är den något förbisedd. – En annan sällsynt form har rödaktiga blommor.
Lokaler
Uppgifter om kal backglim. Aneby Marbäck 900 m S Katrineholm (7E2i 4018), torr kulle, 1991 (IB TsK, belägg i OHN, !ThK). Hultsfred Hultsfred 1901 (O. Köhler i PerBrahe och S). Järeda 400 m S Klövdala, vid missionskyrkans sommargård (6F3h 0846), torr, sandig gräsmark på parkeringsplats, 1 ex 1999 (TmN). Högsby Fågelfors Morebo sprickdal, klippbranter, 1952 (R. Sterner i GB); Mörtsjöns N-strand (5G9a 0640), bergkrön, hällmark, 1989 (JC). Högsby 400 m O Virstad herrgård (5G7c 4815), berg med betade sluttningar, 1988 (JC). Jönköping Järsnäs Sundsholm 1876 (G. W. Montelin i GB LD och S). Kalmar Kalmar (Westerlund 1852b). Ljungby Berga Ingelstad (Scheutz 1864). Tutaryd 250 m VSV Furutorpet (4D9i 4616), nedersta sluttningen av grusås, 1958 (JC, belägg hos finnaren), 1988 (JC). Mönsterås Mönsterås Törneskär (5G3i 4133), torräng, 1987 (ÅR, belägg i LD). Nässjö Barkeryd Ribbingsnäs före 1889 (O. Montelin enligt Scheutz ms). Norra Sandsjö Grimstorps station (6E6g 1836), grusmark vid sidospår, 1990 (MgE IB, belägg i LD). Nässjö Nässjö bangård, långtidsparkeringen (6E8g 2436), skräpmark, 1998 (IB, belägg i OHN, !JC). Oskarshamn Misterhult Kråkelund (6H3a 4248), torräng nära havet, 1985 (ÅR, belägg samlat av AxL i OHN). Sävsjö Sävsjö 100 m N Sävsjö järnvägsstation (6E2g 4815), spårområde, 1992 (SG EP, !ThK). Vimmerby Vimmerby Bellevue 1856 (C. L. S. Lund ms 1856). Växjö Växjö Hissö, nära Kronoberg, före 1889 (O. Hammar enligt Scheutz ms).
