höglandsfibbla
Hieracium subciliatum
Höglandsfibbla är utanför Småland endast känd från Sandhem i Västergötland och fyra socknar i Östergötland. Den växer oftast i gläntor och bryn till äldre granskog på måttligt torr, gärna sluttande mark. Förr samlades den framför allt i slåttermark.
Funnen i 16 rutor; tidigare uppgifter från 30 rutor. Ganska vanlig inom ett mindre område på höglandet, mycket sällsynt längre österut. – Ursprunglig.
Till skillnad från många andra skogsfibblor förefaller inte höglandsfibbla ha minskat påtagligt utan påträffas fortfarande ganska ofta inom sin mycket begränsade totalareal.
Funnen i 16 rutor; tidigare uppgifter från 30 rutor. Ganska vanlig inom ett mindre område på höglandet, mycket sällsynt längre österut. – Ursprunglig.
Till skillnad från många andra skogsfibblor förefaller inte höglandsfibbla ha minskat påtagligt utan påträffas fortfarande ganska ofta inom sin mycket begränsade totalareal.
Första fynd
Tidigast insamlad 1891 av Hugo Dahlstedt i Aneby Askeryd Bordsjö (belägg i S) och beskriven därifrån som ny för vetenskapen av Dahlstedt (1893) under namnet H. serratifrons * subciliatum.
Lokaler
Aktuella uppgifter. Nässjö Almesåkra 200 m SSO Hallen (6E6e 3441), vägkant, 2004 (BtN O. Strohl); 650 m ONO vägskälet i Västra Hult (6E6g 0817), skogsbryn vid väg, 2004 (LtS). Barkeryd 500 m O Norragölens östra kant (7E0e 0945), vägkant i lövrik skog, 2004 (LtS). Forserum 350 m ONO Forsakullen (6E8e 3942), riklig i ung kulturgranskog, 2004 (ThK); 350 m OSO Lilla Målen, S om vägen (6E8e 4141), blåsippsrik granskog, 2004 (ThK); 350 m VNV Lilla Målen (6E8e 4535), granskog nära väg, 2004 (ThK); 900 m VNV Floryd (i Malmbäck; 6E8e 0517), åssluttning mot en väg, 1985 (ThK, belägg i LD och S); bortgrävd 2004 (ThK). Malmbäck 150 m V Utjorden, västbranten (6E5e 1015), skogsbrant vägdikesskärning, 2004 (LtS); 300 m S Nedre Lycke (6E6e 3211), granskog, 2004 (BtN O. Strohl); Kansjöns sydspets (6E8e 0544), glänta i måttligt gammal granplantering, 2004 (ThK). Norra Sandsjö 300 m ONO Änganäs (6E6h 3942), vägren i granskogssluttning, 2004 (LtS); 650 m NNV Vare norra gård (6E5g 1819) 2004 (ThK). Norra Solberga 450 m VSV Dunder (6E9i 1845), sydostvänd sluttning med gammal gran, 2001 (JC, belägg hos finnaren); 200 m N Skångesbo (7E0h 1904), barrblandskog, glänta mot väg, 2004 (ThK O. Strohl). Nässjö 100 m O Hallängen (6E9h 1817), äldre granskog i sluttning, 2004 (ThK). Sävsjö Hylletofta 100 m SO Bjurshult (6E4e 3501), mager granskog, 2004 (TmN). Vaggeryd Byarum Uddebo (6D5i 1727), svagt fuktig, av björk något beskuggad slåttermark, 1985 (ThK, belägg i LD och S). Svenarum 200 m NO Albolund (6E4c 4336), granskog vid bergfot, 2004 (LtS); 250 m V om Albolund (6E4c 4232), granskogssluttning, 2004 (LtS); 350 m ONO Humlamålen (6E4d 4619), barrskogsbrant, 2004 (ThK). Åker 800 m N Linnås (6D4i 1814), örtrik förkastningsbrant vid väg, 2005 (LtS). Vetlanda Näsby 800 m S Äspebråna (6F4a 3503), vägslänt, 2006 (TmN).
Östligaste lokal. Oskarshamn Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S), 1903, 1904 (båda E. Köhler i S), 1907 (O. Köhler i S), 1914 (O. Köhler i S och UPS); Kikebo 1902 (O. Köhler i S), 1903 (O. Köhler i UPS).
Östligaste lokal. Oskarshamn Oskarshamn 1902 (O. Köhler i S), 1903, 1904 (båda E. Köhler i S), 1907 (O. Köhler i S), 1914 (O. Köhler i S och UPS); Kikebo 1902 (O. Köhler i S), 1903 (O. Köhler i UPS).
