C. juncea, C. nigra var. juncea, C. nigra var. juncella
Styltstarr är en nordlig ras av hundstarr, tidigare känd söderut till norra Bohuslän, mellersta Värmland och östra Uppland. Förekomsten på Småländska höglandet är därför oväntad. Kärret, där styltstarren växer, är av rikare typ, med gräsull Eriophorum latifolium, tätört Pinguicula vulgaris, ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata och hartmansstarr Carex hartmanii. Sannolikt har det tidigare varit slåtterhävdat.
Utmärkande för styltstarren är att den bildar höga, fasta tuvor. Den skiljer sig från tuvad hundstarr C. nigra var. recta dels genom att utlöpare helt saknas, dels genom att bladskottens bladlösa basalslidor är mycket fasta, glänsande, mörkt bruna eller brunröda. I dessa avseenden stämmer materialet från Femtinge med nordsvenskt material. Styltstarr är också lik tuvstarr C. cespitosa, men den senare har rent gröna (ej grågröna), något bredare blad och annN skottbyggnad (har bladlösa basalslidor även på blomskotten, innanför de vissnade fjolårsbladen).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 1 ruta (se primäruppgifter); inga tidigare säkra uppgifter. Mycket sällsynt men sannolikt förbisedd. – Ursprunglig.
Lokaler
Osäkra uppgifter.
Skillnaderna mellan styltstarr och tuvad hundstarr klargjordes inte förrän på 1960-talet (Sylvén 1963, Hylander 1966). Många uppgifter som formellt gäller styltstarr finns från Småland; när belägg saknas går det inte att klara ut vilken ras det har gällt. De flesta, om inte alla, gäller säkerligen tuvad hundstarr. Följande uppgifter från Sävsjö Vrigstad, grannsocken till Sävsjö, borde dock undersökas närmare: Gettersrydssjön; Gnillinge; Ladsjön; Lundholmssjön; Långemosse; Pelikroken; Slättsjön; Östanskogsängen (Wetter ms 1894 under namnet C. vulgaris * juncella).