knytling
Herniaria glabra
Knytling växer på torr, sandig eller grusig, näringsfattig jord, helst på mer eller mindre vegetationsfria ytor. Man finner den oftast på vägkanter och i grustag, på gårdsplaner, industritomter och andra grusplaner samt på stationsområden och banvallar. Lite mera naturligt växer knytlingen i torr gräsmark på åssluttningar och andra kullar, men även där främst på slitna fläckar där marken ligger bar. Sällan finner man den på hällmark eller i kanten av sandiga åkrar. Arten har troligen ökat under 1900-talet, främst genom transport av grus och jord i samband med att nya vägar anlagts.
Funnen i 598 rutor; tidigare uppgifter från 143 rutor. Vanlig i landskapets nordöstra hälft och mellan Skillingaryd och Jönköping, sällsynt i den sydvästra hälften. – Kulturföljeslagare, troligen gammal.
Funnen i 598 rutor; tidigare uppgifter från 143 rutor. Vanlig i landskapets nordöstra hälft och mellan Skillingaryd och Jönköping, sällsynt i den sydvästra hälften. – Kulturföljeslagare, troligen gammal.
Första fynd
Först noterad på 1780-talet av Ljungh (ms) från åtta lokaler i Aneby, Eksjö, Jönköping och Tranås, bland annat i Eksjö Höreda, där arten 1989–90 sågs av Roland Ljunggren på vad som bör vara samma plats, kyrkans närmaste omgivningar. – Den publicerades först av Goldkuhl & Westerlund (1851) som mer eller mindre allmän i ´Smålands högtrakter´, varmed författarna avsåg området kring och sydost om Vetlanda Vetlanda.
