fyrling
Crassula aquatica
Mer information om arten

Crassula aquatica

Fyrling förekommer på tidvis översvämmad mark av olika slag. Dels finner man den vid långgrunda, moiga eller leriga stränder med lätt inblandning av organiskt material, oftast vid dammar och reglerade sjöar. Dels växer den i klippskärgården i hällkar och på tunn, tidvis vattendränkt jord i sänkor i hällarna (Witte 1930).

Fyrlingen är för sin överlevnad i inlandet beroende av att variationerna i vattenstånd förblir ungefär de samma som nu. Inga aktuella uppgifter finns om förekomst i skärgårdsmiljö; troligen har arten förbisetts där under inventeringen.

Första fynd

Först noterad på 1790-talet från Vetlanda Alseda Germunderyd (Afzelius ms). Först publicerad 1814 av Elias Fries från Hylte Färgaryd Holtseryd ´copiosissime´ [mycket rikligt] (E. Fries 1814–24 under namnet Tillaea prostrata).

Utbredning

Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 11 rutor. Mycket sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Alvesta Härlöv Härlövssjön 1925 (Kjellmark ms 1926).
Hylte Färgaryd se primäruppgifter.
Lessebo Ekeberga Högaström (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924).
Ljungby Berga Huljesjön 1050 m NNV Enet (5D2i 3728), torrlagd, lerig sjöbotten, riklig 1983 (IC), sparsam 2001 (KW).
Markaryd Markaryd Råstorp vid bron över Lagan (4D2b 4647), vattenmagasin, på grunt vatten, 1988 (TH, belägg hos finnaren); Skephult 100 m V vägskälet (4D3c 0415), strand av vattenmagasin, 1982 (TH, belägg hos finnaren, !ThK); Skephult 600 m SSV vägskälet (4D3c 0013), strand av vattenmagasin, 1982 (TH); 350 m OSO Ågård (4D3b 0538), strand av Lagan (vattenmagasin), 1982 (TH); 350 m O Ängabäcks kraftverk, Lagans södra strand (4D3b 0338), på gyttjiga stenar (exponerad vid lågvatten), 1982 (TH); Örnafälla 200 m VNV det västra huset (4D2c 4906), grunt vatten, 1981 (TH, belägg hos finnaren).
Nässjö Barkeryd (belägg i UPS enligt Hård ms 1924 men ej återfunnet 2004); Barkerydssjön 1865 (anonym enligt C. Mossberg ms), före 1889 (F. Larsson enligt Scheutz ms).
Vetlanda Alseda Germunderyd se primäruppgifter; 500 m S Sandhem (6F2e 4821), Emåns kant, 1984–88 (SB TM), ej funnen 1994 (TM), 1997 eller 2002 (båda MM).
Värnamo Rydaholm Kätteln 400 m VSV Jägarudden (5E5c 4001), strand, 1989 (OS, belägg i OHN), ej sedd 1994, 1995 (båda HE) eller 1991 (JS); Kätteln i SO, strand av korttidsreglerad sjö, 1983 (IC, belägg i JC:s herbarium) = 500 m ONO Sjöagärde (5E5b 3049), del av båtplats, moränstrand, tidvis torrlagd, 1989 (IC), ej sedd 1990 (JS), 1994 eller 1995 (båda HE) men väl 1997 (JS).
Västervik Hjorted Falsterbo, sjöstränder, 1845 (Lönnberg ms 1845). Loftahammar Städsholmen t.ex. NO om lotsstationen, nära södra båthamnen och vid utkikstornet, 1918 (Witte 1930, belägg från 1918 i LD och S). Törnsfall Hjortens NV strand 1942 (B. Westberg enligt Danielsson ms). Västrum Marsö 1949 (Stenar ms 1950).
Växjö Bergunda Bergkvara 1809 (Forsander ms 1809b).
Älmhult Stenbrohult Möckelns strand 1887 (L. J. Wahlstedt i LD OHN S och UPS).

Osäkra eller oriktiga uppgifter.
Hylte Långaryd (Allvin 1846); kanske avses E. Fries’ uppgift från grannsocknen Färgaryd.
Kalmar Kalmar Kalmartrakten flerestädes (Westerlund 1852a, b); knappast riktigt; Skansen 1850 (stud. Holmström enligt Westerlund ms 1850).
Oskarshamn (Ejneby 1974); uppgiften grundar sig på felbestämd smålånke Callitriche palustris (se Rühling 1997).
Värnamo Fryele i källor (Forsander ms 1809c); sannolikt felaktigt, eftersom Montia fontana upptogs som synonym och växten inte nämns från socknen i senare handskrifter av Forsander.

karta