skogsviol
Viola riviniana
Mer information om arten

Skogsviol växer oftast på frisk mulljord i löv- och blandskog, men den kan även växa vid översilningsstråk eller omvänt i torra, hedartade ek- och björkhagar. Den gynnas av måttlig ljustillgång och blir särskilt riklig i bryn och gläntor. I skugga, t.ex. i örtrik granskog, förekommer den enstaka och blommar sparsamt. Skogsviolen kan även växa öppet i bergbranter, på vägkanter eller på betesmark. I torra och exponerade lägen blir den småvuxen och förväxlas lätt med sandviol V. rupestris, som i Småland dock alltid är tätt hårig.

Första fynd

Första säkra uppgift finns hos Wahlenberg (1826), som skrev att Viola canina γ sylvatica växer ´In sylvaticis Smolandiae adjacentiumque provinciarum occidentalium sparsim´ [sparsamt i skogar i Småland och angränsande västliga provinser]. Den första lokaluppgiften är Hultsfred Järeda Klövdala ´ibland hasselbuskar på Nylandet och i Dalängen´ (Arenius ms 1829 under namnet Viola canina γ sylvestris).

Utbredning

Funnen i 1386 rutor; tidigare uppgifter från 249 rutor. Mycket vanlig. – Ursprunglig.