Hybriden mellan bergek och ek växer på all slags mager, genomsläpplig mark, t.ex. på berg, grusavlagringar och grov morän, där vegetationen inte är alltför sluten. I ett några mil brett bälte närmast kusten är ekhybriden vanlig i underväxten i ristallskogarna; vid ökad tillgång på ljus slår den upp kraftigt och kan på hyggen bilda nästan ogenomträngliga snår. Den förekommer också i andra öppna miljöer, exempelvis i bryn, på åkerholmar och vägkanter. Inte sällan växer den till synes utan kontakt med föräldraarterna.
Ekar med lansettlika blad utan flikar har förts till hybriden (Weimarck 1947); olika sådana former är kända från tre platser i Småland (se lokaluppgifter).
Första fynd
Variation
Utbredning
Funnen i 416 rutor; tidigare uppgifter från 109 rutor. Kartan visar kunskapsläget. Den massiva lokalanhopningen i östra Småland beror på att hybriden noterats särskilt flitigt där; utbredningsgränsen är inte så skarp som kartan visar. I västligaste Småland har nog hybriden å andra sidan förbisetts under inventeringen. Vår bedömning är att hybriden är vanligare i landskapet än ren bergek. – Ursprunglig.
Lokaler
Helbladiga ekar.
Högsby Högsby Keanäs i Bruddesjön 1859 (R. von Post i LD och S, i S under namnet Q. Robur var. salicifolius, ombestämd till hybriden av H. Weimarck 1947, Hartman 1861 under namnet Q. Robur β lanceolata), troligen = Berga, i Bruddesjön 1868 (A. Thorén i UPS under namnet Q. Robur var. lanceolata) och troligen = Berga 1878 (V. Karlsson i LD och S under namnet Q. Robur β lanceolata, ombestämd till hybriden av H. Weimarck 1947), men exemplaren från 1869 och 1878 verkar inte komma från von Posts träd (Weimarck 1947).
Kalmar Ljungby Ölvingstorp 1925 (O. R. Holmberg i LD) = Ölvingstorps Nygård 1931 (A. Andersson i S och UPS under namnet Q. robur f. lanceolata, i UPS ombestämd till hybriden av H. Weimarck 1946); planterat träd (Sylvén 1934).
Mönsterås Fliseryd Högsrum 1 km SSV Getehällsberget (5G7f 3603), hälltallskog, 1983 (GrS, belägg hos JC).
