klockljung
Erica tetralix
Klockljung är i Norden en utpräglat sydvästlig art; östgränsen för sammanhängande förekomst går genom Småland. Växten påträffas i allmänhet på våt eller fuktig torv. Vid flacka sjöstränder i västra Småland uppträder den på fuktiga rishedar tillsammans med förhärskande pors Myrica gale och blåtåtel Molinia caerulea samt brunven Agrostis canina, hirsstarr Carex panicea, krypvide Salix repens, blodrot Potentilla erecta, ängsvädd Succisa pratensis och klockgentiana Gentiana pneumonanthe. Som myrväxt i västra delen av landskapet förekommer den både på mossar och i kärr, på de förra särskilt på tuvor och fastmattor, i de senare i tuvkanter.
Österut blir arten alltmer bunden till kärren. Längst i öster växer den oftast mer näringsrikt i mader och sluttningskärr. En gång har arten påträffats i den översta randen av översvämningsbältet vid en skogssjö, där den bildade en bård mot omgivande ljungmarker: Högsby Långemåla Rummesjöns östra strand (5G3d 4130) 1989 (JC).
Klockljung är något kulturgynnad och kan även växa i fuktiga grustag samt i genomsilade vägslänter och vägdiken. Ett sentida fenomen är att sådana förekomster börjat dyka upp även i områden långt från närmaste naturliga lokaler i nordöstra Småland (se lokalförteckningen).
Arten har även uppträtt som införd i Västervik Västervik Norrlandet, ´nedanför torpet Ladugården´ 1779 (Holmberger 1779, 1780) = ´på stranden vid Norrlandsängen´ 1780–95 (Törner ms). Den växte där i sällskap med nålginst Genista anglica; de hade sannolikt kommit in tillsammans från någon västeuropeisk hamn.
Funnen i 508 rutor; tidigare uppgifter från 378 rutor. Mycket vanlig i västra tredjedelen av Småland, vanlig i fattigområdet i inre södra Småland, i övrigt sällsynt. – Ursprunglig.
Österut blir arten alltmer bunden till kärren. Längst i öster växer den oftast mer näringsrikt i mader och sluttningskärr. En gång har arten påträffats i den översta randen av översvämningsbältet vid en skogssjö, där den bildade en bård mot omgivande ljungmarker: Högsby Långemåla Rummesjöns östra strand (5G3d 4130) 1989 (JC).
Klockljung är något kulturgynnad och kan även växa i fuktiga grustag samt i genomsilade vägslänter och vägdiken. Ett sentida fenomen är att sådana förekomster börjat dyka upp även i områden långt från närmaste naturliga lokaler i nordöstra Småland (se lokalförteckningen).
Arten har även uppträtt som införd i Västervik Västervik Norrlandet, ´nedanför torpet Ladugården´ 1779 (Holmberger 1779, 1780) = ´på stranden vid Norrlandsängen´ 1780–95 (Törner ms). Den växte där i sällskap med nålginst Genista anglica; de hade sannolikt kommit in tillsammans från någon västeuropeisk hamn.
Funnen i 508 rutor; tidigare uppgifter från 378 rutor. Mycket vanlig i västra tredjedelen av Småland, vanlig i fattigområdet i inre södra Småland, i övrigt sällsynt. – Ursprunglig.
Första fynd
Först omnämnd i två tidiga handskrifter av Linné, dels som Tetralix (Linné ms 1728), dels som Tetralix coridis folio [med blad som Coris, en medelhavsväxt] (Linné ms 1729), i båda fallen utan lokal. Publicerad från Växjö Växjö Kampen (Linné 1745b), där den sågs 1741. Linné var förtjust i växten och tog upp den i sin Samling af et hundrade växter (Linné 1741) med orden: ´Wäxer i Smålands myror med sin sköna Bloma´.
Variation
Klockljung med vita blommor påträffas ibland.
Lokaler
Östliga och sydöstliga lokaler. Emmaboda Vissefjärda Gustavsbygd 400 m V punkt 109,5 (4F4h 2814), kant av gungflygöl, sparsam 1986 (ThK). Hultsfred Lönneberga Bänarp (N. Scheutz enligt Hartman 1870). Högsby Långemåla Berkeven (5G3e 3816), myr, 1989 (JC). Kalmar Förlösa Lindsdal, Ö kanten av Nils Holgerssons väg mitt för Noaks väg, 60 × 30 cm (4G8g 0005), vägkant, 1994 (SD, belägg i OHN), 2002 (CrA TsB). Ryssby Kåremo (B. Möllerberg enligt Hård ms 1924). Åby 400 m VNV Lundbomåla (4G8f 4816), kant av damm i kärr, 2–3 tuvor, inkommen spontant, 1987 (SD). Nybro Madesjö 1100 m SV kyrkan (4G7a 4837), dikat kärr, restbestånd 1985 (ThK, belägg i S). Torsås Gullabo Häggemåla sparsamt på utmarker (C. A. Andersson enligt Hård ms 1924); 400 m NNO Hökaholm (4F2j 4502), glest tallbevuxen högmosse, 1989 (ThK). Vimmerby Frödinge Grinderums mosse (G. Svensson ms 1955); 400 m O Sandhorvan (6G9c 2932), östra landsvägsslänten, 1 tuva 1987 (AMH BD, belägg i Vvik); Skinnfällegölen, norra gölkanten, 1967, 1968 (BD, belägg i Vvik) = (6G8c 2224), tre mindre bestånd på N och V sidan av den nu helt igenvuxna gölen (Danielsson 1979), 1982 (BD, belägg i Vvik). Locknevi Käringetorp (H. Stolt enligt Hård ms 1924). Södra Vi 700 m NO Södra Mo (6F9j 2649), vägslänt, 1990 (SM). Vimmerby flera uppgifter från 1837 (Ählström ms 1837) till 1879 (G. von Cederwald i UPS); Kejsarkullen, mosse, 1855 (C. L. S. Lund ms 1855); 450 m VSV Nybble (6G9a 0512), vägdike, 1983 (SM); 1200 m V Näs (6G8a 4418), vägkant, 1981 (SM); Storholmen 1842 (Rothstein ms 1842), 1866 (A. A.W. Lund i LD); Tuvelyckan 1853–54 (A. A. W. Lund ms 1854), 1869 (A. A. W. Lund i LD PerBrahe S och UPS). Västervik Västervik Norrlandet nedanför torpet Ladugården (Holmberger 1779, 1780) = på stranden vid Norrlandsängen 1780–95 (Törner ms), utgången (Scheutz 1862). Västra Ed 200 m SSV Liljestad (7G7i 1725), vägkant vid E22, 1983 (FL MgL, belägg i Norrk); 400 m SO Sörby vid norra vägen till Helgenäs (7G6i 1105), vägslänt, 1980 (LÅG). Västrum prästgården 1844 (Dahlberger ms 1844).
Osäkra uppgifter. Hultsfred Mörlunda 1912 (A. Rothstein i Emdal); feletikettering. Kalmar Kalmar trakten av Kalmar (Westerlund 1852c); osäker, nämns ej i dagboksanteckningarna – avser kanske längre västerut belägen lokal. Oskarshamn Oskarshamn 1932 (B. Pettersson i OHN); feletikettering. Torsås Torsås 1875 (G. Coliander i S); sannolikt avsågs Västra Torsås eller Östra Torsås i Kronobergs län. Vimmerby Locknevi Hingstbomossen; Rötkärr; Togöl (alla Hård enligtNettelbladt 1973a); vi har dock inte funnit dessa uppgifter hos Hård.
Osäkra uppgifter. Hultsfred Mörlunda 1912 (A. Rothstein i Emdal); feletikettering. Kalmar Kalmar trakten av Kalmar (Westerlund 1852c); osäker, nämns ej i dagboksanteckningarna – avser kanske längre västerut belägen lokal. Oskarshamn Oskarshamn 1932 (B. Pettersson i OHN); feletikettering. Torsås Torsås 1875 (G. Coliander i S); sannolikt avsågs Västra Torsås eller Östra Torsås i Kronobergs län. Vimmerby Locknevi Hingstbomossen; Rötkärr; Togöl (alla Hård enligtNettelbladt 1973a); vi har dock inte funnit dessa uppgifter hos Hård.
