brännässla
Urtica dioica
Brännässlan representeras i Norden av tre inhemska raser, vanlig brännässla var. dioica, skogsnässla var. holosericea och fjällnässla ssp. sondenii; de båda första tillhör ssp. dioica. Den vanliga brännässlan är bredbladig, täthårig och rikligt försedd med brännhår. De andra två raserna har påfallande smala blad och saknar nästan helt brännhår (det brukar finnas några vid bladfästena). Av dessa är den nordliga fjällnässlan nästan alldeles kal, medan den sydliga skogsnässlan har tätt med vanliga hår (liksom den vanliga brännässlan). De två raser som finns i Småland presenteras separat.
Första fynd
Först angiven av Linné (1745a) genom att han angav det småländska namnet stora näter. En mera exakt lokalisering gavs av Wåhlin (1769), som såg den ´in ruderatis´ (på skräpmark) i trakten av Jönköping.
Bygdenamn och bruk
Bygdenamn. Österut kallades bränn- och etternässla nässle eller nättle. Det vanliga namnet i västra Småland var näta. Övriga namnformer som använts är nättla, nättel, näckla och nälla. Uppgifterna från Vide (1966). – Linné (1745a) hade namnet stora näter för brännässla.