Sjötåtel växer på finsediment eller dyblandad morän med stenar och block i översvämningszonen vid grunda, näringsfattiga sjöar, sällan vid åar. Ofta har den sällskap med brunag Rhynchospora fusca och småsileshår Drosera intermedia. Ej sällan finner man arten innanför mindre öar och i sund, där bottnarna är särskilt flacka. Den konkurrenssvaga arten upplevde en uppgång på stränderna av sänkta sjöar innan de blottade bottnarna växte igen. Sannolikt gynnades den även av gångna tiders beteshävd på stränderna. Nu är den vanligast vid reglerade sjöar, där grövre växter inte hinner etablera sig i täta bestånd. Småplantor lever ofta kvar i skydd av stenar, block och trädrötter, däremot inte i finsand, där de annars kan utvecklas i mängd under en sommar.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 81 rutor; tidigare uppgifter från 38 rutor. Ganska vanlig vid vissa sjöar i sydvästra, södra och östra Småland, särskilt Bolmen, Flåren, Furen, Möckeln, Åsnen och Allgunnen. Saknas i stora delar av landskapet, bl.a. i hela norra Småland. – Ursprunglig.
Lokaler
Isolerade lokaler.
Emmaboda Vissefjärda Törns strand 100 m V Linnefors station (4F4h 0900), något dyig mineralstrand, 1986 (ThK, belägg i S).
Gislaved Norra Hestra Kroksjön, 0,5–1 m över ytan, betesmark, kvar sedan sänkningen för ca 40 år sedan, troligen dödsdömd (Hård 1924).
Gnosjö Gnosjö Horsasjöns utlopp i Hären (6D1e 1842), torvstrand, 1983 (LtS), 1995 (JS), 2005 (S.-E. Nordlander).
Högsby Fagerhult 450 m ONO Hällebo (5F8j 0310), tidvis översvämmad åkant, bland stenar, 1990 (TmN, belägg i Emdal).
Nybro Hälleberga Orranäsasjön, ymnig 1921 (F. Hård i GB). Madesjö Dackebosjöns östra strand 500 m NNO Stensborg (4G6a 2104), 1 blommande tuva 1985 (ThK, belägg i LD). Örsjö Dackebosjön 1921 (F. Hård i GB); ´samt ymnigast i en annan av småsjöarna i närheten´. (Hård i Sterner ms 2).
Uppvidinge Lenhovda Forsa (Hård 1924).
Osäkra uppgifter.
Gislaved Sandvik (Holmberg 1926); ingen konkret uppgift är känd. Kalmar Kläckeberga Horsö på stranden (Westerlund ms 1850); säkert felbestämning.
