Idegranen är en sydvästlig art, som i Norden i stort sett är kustbunden. På fastlandet är den vanligast längs strömsträckor i rena och klara vattendrag. Mindre ofta finner man den – helst i anslutning till rörligt markvatten – i skogar, som kan ha mycket växlande trädslagssammansättning. Arten är frostkänslig och föredrar därför att växa under ett skyddande krontak. Så är också fallet ute på holmar och öar i skärgården, där den visserligen ibland växer på själva stranden men hellre i skog eller alkärr. I Småland gör inte idegranen intryck av att vara kalkgynnad.
Arten har under lång tid odlats till prydnad – först noterad från Jönköping Visingsö Kumlaby 1817 av Elias Fries och Johan Forsander (Zetterstedt 1878) – och står ibland kvar i förvildade parker och vid ödegårdar. Under senare tid har idegran även setts mer regelrätt förvildad; den första uppgiften är från Kalmar Åby Björnö park, fröplanta från planterat ex, 1973 (H. G. Bruun i UME). När det gäller de förvildade förekomsterna måste en reservation för arttillhörigheten göras, eftersom ett par betydligt härdigare idegranar börjat användas som prydnadsbuskar under senare delen av 1900-talet. Det gäller japansk idegran T. cuspidata, som är inhemsk inom stora delar av nordöstra Asien, och hybriden mellan denna och idegran, hybrididegran T. ×media. Båda sprids liksom vår inhemska art med fåglar och kan väntas börja uppträda som förvildade.
Alla delar av idegranen utom fröhyllet är giftiga. Eftersom kreatur ibland blev sjuka då de betade av barren var trädet på sina håll illa sett. Idegranskvistar användes till kransar och andra gravdekorationer. Innan fridlysningen slog igenom var detta i vissa trakter ett hot mot bestånden.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 73 rutor; tidigare uppgifter från 51 rutor. Som spontan ganska vanlig i norra Kalmar läns skärgård från Mönsterås till Loftahammar, ganska sällsynt i mellersta Kalmar läns inland, mycket sällsynt i övrigt i östra och centrala Småland, saknas i den västra tredjedelen. Som kvarstående eller förvildad sällsynt och mest vid kusten. I inlandet har åtskilliga spontana lokaler gått förlorade; troligen har det dock främst rört sig om enstaka exemplar. – Ursprunglig.
Lokaler
Sannolikt spontana förekomster.
Eksjö Hässleby Övrarps prästgård, men numera utrotad (Lindwall 1907).
Emmaboda Linnefors se primäruppgifter.
Hultsfred Järeda Gölhult 1825 (J. Svensson 1826). Tveta Kantebo, 5–6 ex (E. Hasselstig enligt Eriksson m.fl. 1943). Vena Illerfors (6G3d 1106), bäckravin, 2000 (Christer Ek).
Högsby Fagerhult i bäcken mellan Boasjön och Sävsjön (Nyström ms). Fågelfors Nötån mellan Kronobo och Roteberg (Florin 1938, Fasth & Larsson 1997), t.ex. vid bron (5F8j 1646) 1988 (TmN). Högsby Bjärshult (Scheutz 1857), 1907 (E. Blomberg i OHN) troligen = 650 m VNV den norra gården i Mossberga (5G5b 3313), skogbevuxen översvämningsmark, 1989 (JC). Långemåla Alsterån 1883 (E. Haglund i S) = Böta kvarn (Falk 1933) = (5G4e 3004), spridd inom 1200 × 600 m2, dels i hedbokskog, dels i mager barrblandskog, 1989 (JC); 300 m O Alster (5G4f 0016), blandskog nära Alsterån, 1989 (SL); Hornsö kronopark, 30 st gamla stammar, 16–20 cm brösthöjdsdiameter, 4–8 m höga, mycket illa medfarna (Romell 1919, ´Handbörds kronopark´), 1919 (G. Schotte i LD och S) = Åkärret (Florin 1948) = 250 m NV Herrstorp (5G4d 3048), barrskog vid ån, 1989, 2002 (JC); Hornsö bruk ca 1850 (D. G. Petersson ms), troligen = Hornsö nära NV stranden av kraftverksdammen (5G4e 0044), 15 ex 2002 (JC); 500 m N Osemåla 1977 (J. Christoffersson enligt Ö. Nilsson & Gustafsson ms) = (5G5d 3639), björkhage, 1 ex, 1983 (JC), kvar i granplantering 2002 (JC); 350 m SO Rävehäll (5G5e 2210), kalhygge, 1 ex 1986 (JC); Skäfteskärr (J. Christoffersson ms 1974a) = (5G4d 2641), ett fåtal träd 2002; N om torpet Åsjön, kalhygge på moränmark (5G3d 2015) 1989 (JC).
Kalmar Arby Applerum 1891, 1 ex, ej återfunnet (Romell 1919). Dörby (Westerlund 1852b). Hossmo 1850 (Westerlund ms 1850). Karlslunda Påryd, kärrtrakt, 1927 (N.-G. Johnson i OHN, !ThK 2005). Ryssby 1400 m NV till NNV vägskälet i Fanketorp (5G1f 4502), sumpig blandskog vid bäck, 1990 (SvJ); Hårdehall 750 m NO södra gården (5G1e 4449), fuktig skogsmark (reservat), 1988 (LP NT); Snärjebäcken (Romell 1919) = 500–1750 m VNV Kvarntorpet (5G0f 4300–5G0e 4938), örtrik, delvis sumpig åstrand, riklig på lång sträcka, 1989, 1991 (SvJ SD ThK) = Svartmossen i Ebbegärde kronopark (Florin 1948).
Mönsterås Fliseryd Grönskog (Snell 1936) = Idegransholmarna 1922 (E. Svensson 1976) = 300 m S Allseda (5G7g 2141), mullrik barr-ekskog vid åkvillar, 1990 (GrS); Stenbäcken (5G8g 2400), bäck, 1988 (ÅR). Mönsterås Dösö 2 ex (Sterner 1933 enligt uppgift), yttre Dösö, 4 ex (Domeij 1948) = (5G5j 0-2-) 1988 (SwJ); Sandö 1956 (V. Berg i OHN); Taktö 1917 (O. Köhler i LD och S), 1928 (R. Sterner i S), 5 ex (Sterner 1933) = (5G6j 4834) 1983 (ÅR); Vållö i O 1970 (S. Andersson ms 1970) = Hamneholmen (5G6j 0740), tallskog, 1 träd ca 5 m 1994 (ÅR); Äspeholmen (5G6j 0839), tallskog, låg buske 1994 (ÅR); Ödänglahalvöns östra del, 1 ex mitt inne i barrblandskogen (Domeij 1948). Ålem Strömsrum (Scheutz 1857); 250 m VSV till SV om huvudbyggnaden (5G2h 2224), ett ganska litet träd vid krönet av den lövträdsklädda åbranten, 2006 (JC).
Nybro Hälleberga Orrefors 1880 (S. Lewenhaupt i UPS). Kråksmåla 1851 (V. Granlund enligt Goldkuhl & Westerlund 1851); Alsterbro V skjutbanan (5G2b 2820), lövkärr, 1990 (IzL); Badebodaån längs 4–5 km (E. Carlsson 1938) = Badebodaån mellan Yttran och Kvillen, särskilt utmed Djuraströmmen (J. Christoffersson ms 1974a), t.ex. (5G5a 3546) 1989 (JC) = Högbo [Höboda] (Scheutz 1857) = ca 2 km V om Mossberga (G. Nyström enligt Sterner 1954); NV om Stora Skäresjö (5G2c 4303), skogsbäck, 1987 (IzL). Madesjö utan år (E. Fries’ herbarium i UPS) = Flerohopp (Forsander ms 1820), 1857 (H. O. H. Hildebrand i UPS).
Oskarshamn Döderhult Björnhult (L. Cederkvists herbarium i OHN); Ingebo såg (F. A. Lundwall ms 1835). Kristdala Lönhults kvarn 1959 (S. Lindholm i OHN) = (6G3d 1542) 1986 (ÅR); Åskögle sågkvarn 1822 (P. Blomberg ms 1822), 1863 (W. T. Regnéll i WRe). Misterhult Berkskär (6H5b 4913) 1994 (RK); Boskär 1842 (B. Rothstein ms 1842) = (6H4b 3025, 3224) 15 ex 1994 (RK) resp 7 ex 1985 (ÅR); Frisksjön (6G3j 3248) vid utflödet, 1985 (ÅR); Huholmen i SV (6H6b 1600), ett 2 m högt ex nedom sydbrant, 1995 (RK); Idegransholmen (6G1j 4710), 1991 (ÅR); Idklubben (I. Modéer 1955) = (6H5b 4717), 1986 (RK); Idtullen (6H6a 1248), 1 ex, 1993 (RK); Idtullen (6H6b 0212), tätt bestånd, 1988 (RK); Iskär (6H2a 3808), enbuskmark, 1984 (ÅR); Blå Jungfrun 1913–14 (G. E. Du Rietz 1915), dels ett stort buskformigt ex strax nedanför sydbranten, dels ett mycket litet ex 20 m från det förra (Ottosson 1964) = Övre Sydskogen (5H9b 2446) 1984 (ÅR), 1996 (Arup m.fl. 1999); Jällen (6H5b 4216) 1994 (RK); Kingarö 1833 (P. J. Peterson ms 1833) = Stora Kingarö (6G1j 2217, 2315) 1990 (ÅR); Krokskär, dunge inom NÖ viken (6H6b 3815), ett 1,5 m högt ex 1997 (RK); Krokstorp (Sjögren 1947, 1955) = (6G3g 4028), lövbryn, 1 träd, 1987 (ÅR); Lilla Bergö (6H6a 1019) 1994 (David Andersson enligt RK); Lilla Brändö (6H6b 4407), 1987 (RK); Lilla Torsholmen (6H6b 0908) 1986 (RK); Mellersta Ormklubbens S-vik (6H6b 4414), blockig sydbrant, 2 ex 1996 (RK); Norra Idtullen (6H4a 1849) 1987 (ÅR); Nötgårdsö i V och N (6H6b 4010, 4112) 1991 resp. 1987 (RK); Ormskäret (6H6b 0314), 2 ex 1988 (RK); Rosingsholmen (6H6b 2109), 2 stora, 1995 (RK); Skabbholmen (6H3a 4938), vid kärr, 1989 (RK); Skriö (6H6b 4411) 1991 (RK); Skärvarp (6H4b 1500) 1986 (DH); Stora Bergö (J. A. Z. Brundin enligt Sterner ms 1; enligt Brundin 1 ex) = östra udden (6H6a 1243), 1994 (RK); [Stora] Brändö (Scheutz 1862) = (6H6b 4302, 4204, 3904, 4506), 1, 7, 15 resp 1 ex 1885, 1987, 1995 och 1994 (RK); Stora Holmen (6H6a 2145, 2346), vid 2145 21 träd, 1995 resp. 1987 (RK); Stora Korsholmen (6H6b 0919) 1994 (RK); Stora Käringskär (6H6b 4903), ett 20-tal 2002 (RK); Stora Själholmen (6H6b 0411) 1994 (RK); Stora Torsholmen (6H6b 0608, 0806) 1986 resp. 1994 (RK); Svinskär 1914 (C. E. Gustafsson i LD) = (6H6b 1512) 1989 (RK); Södra Idtullen (6H4a 1648) 1987 (ÅR), 15 ex 1999 (RK); Örö (6H6b 3219, 3023, 3223), 5 stora och ca 4 små 2002 (RK); Österdal, 20 m N dike, 40 m från stranden (6G1j 2211) 1990 (ÅR).
Uppvidinge Älghult Frösekegränden (Scheutz 1864), = Fröseke station, 270 m från utgångsväxeln i riktning mot Växjö längs järnvägsspåret, 1950 (I. Petersen i LD) = 750 m N Källehult (5F2j 3635) 2005 (KP, belägg i OHN och S); Ideboås 1880 (S. Lewenhaupt i S) = (5F4i 3919), 172 ex (J. Christoffersson 1974b, 1984); 350 m SO Idesjös SO-spets, murrester på åkerholme (JC 1974b).
Vimmerby Locknevi vid ett torp 1845 (Dahlberger ms 1846); Västantorp, ´troligen ej mer än en enda vilt växande vid stora landsvägen på Westantorps ägor´ (Ekbaeck 1828).
Västervik på en holme i Västerviks skärgård 1834 (Johanson ms 1835). Gladhammar 1400 m SV kyrkan (6G9h 2427), barrskog, 2000 (GB); Näsets nordspets (6G8i 4303) 2001 (RK). Hjorted 1858–60 (A. W. Liljeson ms 1861); Getterum 1866 (J. P. Johansson i LD); Höghult (J. Östberg ms 1867; belägg i UPS från 1867, men utan lokaluppgift). Loftahammar ´på yttersta öarna´ (Rosén ms 1814); Norra Malmö (7H2a 0418), blandskog, 1988 (RK); [Stora] Flatholmen, 5 ex, mycket starkt utsatta för åverkan (Romell 1919) = SÖ-sidan, ganska talrikt 1935 (H. Stenar ms), 1949 (H. Stenar ms) = (7H1a 2148, 2447), ca 80 ex i strandskog 1992 resp. 1 ex i skogsmark 1989 (RK); Viggskär 1938 (N. E. Svedelius i UPS) = (7H3c 3603), dunge, 3–4 ex 1990 (RK); Äskeskär, 1 ex (Romell 1919, G. Mattsson enligt G. Eriksson m.fl. 1943) = 350 m O Äskeskärs gård (7H1b 0619), klippstrand med tallskog, 1 ex 1990 (RK). Västervik Lillön (7H0a 3936), 1 ex 1993 (Jan Linder, !RK); Spårö (Lundin 1933); Spåröområdet (Länsstyrelsen i Kalmar län 1974). Västrum Krokö, Sandhaket 700 m V Idö fyr (6H9b 4111), tät alskog, 15–20 ex 1982 (RK), ca 30 år 20900 (RK); Kälmö (6H7b 3123), vid husgrund, 1991 (RK); Bockholmarna (C. E. Gustafsson i LD S och UPS) = Mellersta Bockholmen (6H9b 2823), barr-lövblandskog på stranden, 3 ex 1997 (RK); Grönö (Lundin 1933); Helgerum i skogen (Scheutz 1862); Hornskogen 1836–37 (Ingeström ms 1837); Idö (Carleson ms 1833); Norra Tängsholmen (6H8a 0346), dalgång, 3–4 ex 1991 (RK); Ormö (6H7a 2916), 1 ex 1990 (RK); Sellbergslund (6G6j 3633) 1986 (C. G. Petersén); Stora Tängsholmen (6H7a 4747, 6H8a 0046), strand, 7–8 ex 1991 (RK AtT) resp. bergig tallskog, 5–6 ex 1991 (RK); Södra Tängsholmen (Länsstyrelsen i Kalmar län 1974) = (6H7a 4648) ca 25 ex 1991 (RK); Västra Eknö; Östra Eknö (fru Olsson, meddelad 1951; Stenar ms).
Osäkra uppgifter.
Jönköping ´Idegranen träffas i bergen vid östgötagränsen´ i Vista härad enligt Allvin (1859); troligen oriktigt, eftersom inga konkreta uppgifter finns.
Kalmar Ljungby hos Scheutz (1857) återgår säkert på ´nedåt Hossmo och Ljungby socknar´ (Westerlund 1852b), vilket i sin tur sannolikt grundas på uppgiften under Hossmo ovan.
Mönsterås Fliseryd Jungnerholmarna (P. Ahlqvist enligt J. Christoffersson 1982–83); enligt E. Ahlqvist felskrivning för Idegransholmarna vid Grönskog.
Nybro Kråksmåla Branthult (Romell 1919); sannolikt avsågs någon lokal längre upp längs ån i Högsby.
Oskarshamn Misterhult Blå Jungfrun; hos Du Rietz m.fl. (1961) påstås oriktigt att Linné såg idegran på Blå Jungfrun 1741. Misterhult Virbo säteri 12 ex (K. Söderholm 1918); avser sannolikt idegranarna på Stora Kingarö och vid Österdal. Misterhult Virboskären 1888 (Rosén i S och UPS) kan avse den sedan tidigare bekanta lokalen på Stora Kingarö.
Växjö Växjö 1894 (G. Sjöfors i LD); säkerligen odlad.
