Smålands flora - jättegröe

jättegröe

Glyceria maxima

Jättegröe växer i och vid vattnet på grunda, näringsrika å- och sjöstränder, särskilt på avlagrat slam i reglerade eller förorenade vatten. Växten är mycket konkurrensstark. Genom sina krypande jordstammar kan den bilda höga och vidsträckta bestånd, ibland tillsammans med sjöfräken Equisetum fluviatile eller blomvass Butomus umbellatus.

Arten planterades under 1800-talet och början av 1900-talet som foderväxt (Lyhagen 1991). Att detta skett i Småland framgår av Wetter (ms 1894; Sävsjö Vrigstad), Hård (1924; Värnamo Värnamo) och Tolf (1897; Jönköping). Det är tveksamt om arten är inhemsk någonstans i landskapet. Före 1850 var endast tre förekomster kända, förutom primärlokalen även Oskarshamn Döderhult Norrby brunn 1835 och Västervik Västrum Helgerum 1836–37 (detaljer nedan), och de kan mycket väl vara följden av odlingsförsök.

Första fynd

Funnen 1741 av Linné som ny för landet i Alvesta Skatelöv Huseby och publicerad därifrån samma år: ´Wäxer i Smoland vid Husby järnbruk, emillan Trägården och näste watn, på stranden´ (Linné 1741 under namnet Poa spiculis sexfloris linearibus muticus compressis [gröe med sexblommiga, smala, borstlösa, flata småax]). Arten finns insamlad därifrån 1887 (T. Wickbom i LD) och växer ännu i området.

Variation

En sort med vitstrimmiga blad odlas som prydnadsväxt och har setts som förvildad i Tranås Säby 200 m SV Tranås sjukhus (7F7a 0410), näringsrikt dike, 1992 (JJ).

Utbredning

Funnen i 295 rutor; tidigare uppgifter från 104 rutor. Vanlig i större delen av Tjust, nära Vättern och i Åsnens vattensystem samt längs Emån och Lagan, i resten av Småland sällsynt. – Troligen en ny kulturföljeslagare; bofast och expanderande.

Lokaler

Lokaler kända före 1900.
Alvesta Alvesta (C. Elfström enligt Scheutz 1864). Blädinge Jutagården (Scheutz 1871). Moheda Grännaforsa 1891 (C. O. U. Montelin i PerBrahe). Skatelöv Huseby se primäruppgifter; Skatelövs prästgård (Scheutz 1857); Skatelövsfjorden 1895 (V. Svensson i S); Sunnanvik (Scheutz 1871).
Jönköping Järsnäs 1878 (C. O. U. Montelin i S och UPS, Scheutz 1878). Jönköping mosskulturföreningens vegetationsförsök (Tolf 1897).
Kalmar Ryssby Hultsby å 1863 (C. E. Liljenstolpe i Oge).
Lessebo Lessebo (Scheutz 1862), 1899 (G. R. Elgquist i GB LD S UME och UPS).
Mönsterås Ålem Alsterån 1884 (H. Holmström i OHN).
Oskarshamn Döderhult Norrby brunn 1835 (J. Arrhenius i UPS). Misterhult Virbo (Scheutz 1857). Oskarshamn 1884 (O. Lagercrantz i S).
Sävsjö Vrigstad Lundholmen på ömse sidor om kanalen; Sunnerby Norregård på en sank mad ned emot Lammaryd; på dessa ställen planterad (båda Wetter ms 1894).
Tingsryd Urshult 1864 (Lengquist i LD); Ekefors 1883 (C. O. U. Montelin i LD S och UPS); Hackekvarn (E. Engdahl enligt Scheutz 1862).
Torsås Söderåkra Kollinge (Hebert 1884); i ån Ö om kyrkan 1893 (K. F. Dusén i UPS).
Värnamo Dannäs Dannäs herrgård 1876 (N. Palmqvist i UPS).
Västervik Gladhammar Maren N om Sundsholm 1898 (H. E. Johansson i S); Verkebäck 1881 (A. Axel W. Lund i S och UPS). Västervik (Scheutz 1862); Örserum 1870 (A. P. Gustafsson i LD), i ån 1878 (A. A. W. Lund i S). Västrum Helgerum i en sjö vid pappersbruket 1836–37 (Ingeström ms 1837), 1851 (Engstrand ms 1852).
Växjö Jät 1875 (N. M. Sjöstrand i LD).