nickskära
Bidens cernua
Nickskära växer ofta i täta bestånd på våt, närings- och kväverik mark. Främst finner man den vid leriga och gyttjiga sjöar, på stränder av dammar och lertag samt i diken och betade kärr. Mera sällan uppträder den på åstränder (t.ex. vid korvsjöar), driftvallar eller våta ställen i lövkärr. Arten gynnas av utsläpp av avlopps- och gödselvatten.
Funnen i 118 rutor; tidigare uppgifter från 81 rutor. Ganska sällsynt i centrala Kronobergs län och sydost om Vättern, sällsynt i övrigt (saknas nästan helt i mellersta Kalmar län). – Troligen ursprunglig men starkt kulturgynnad.
Funnen i 118 rutor; tidigare uppgifter från 81 rutor. Ganska sällsynt i centrala Kronobergs län och sydost om Vättern, sällsynt i övrigt (saknas nästan helt i mellersta Kalmar län). – Troligen ursprunglig men starkt kulturgynnad.
Första fynd
Linné såg 1741 nickskäran ´vid det fabulösa Gilbers hål´ på Visingsö i Jönköping (Linné 1745b under frasnamnet Bidens corona seminum retrosum aculeata, foliis lanceolatis amplexicaulibus, floribus nutantibus) [Bidens med bakåtriktade taggar på frökronan, lansettlika stjälkomfattande blad och nickande blommor].
Variation
Den vanliga formen har korgar med enbart diskblommor. Mera sällsynt uppträder en form med gula strålblommor. Den har inte registrerats särskilt under inventeringen, men litteraturuppgifter finns från ett tiotal lokaler, de första från Hylte Femsjö Haghults såg, Håknaböke och Nabba (E. Fries ms 1810a, delvis under Linnés namn Coreopsis bidens).
Lokaler
Uppgifter från sydöstra Småland. Kalmar Dörby (Moqvist 1848); Solberga [= Ulvsborg] i en pöl (Sjöstrand ms 1831). Hossmo (Moqvist 1848, Westerlund 1852b). Kalmar flera uppgifter och belägg från 1851 (C. A. Westerlund i S) till 1920-talet (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Berga 1850 (C. A. Westerlund i OHN); Berga damm 1969 (H. G. Bruun i UME); Djurängsbackarna 1887 (C. Areskog i UME), 1968 (H. G. Bruun i UME); Skansen S:t Erik 1969 (H. G. Bruun i UME); Skälby (Westerlund 1852b), 1887 (C. Areskog i UPS), 1889 (E. Wahlgren i LD); bortom Skälby i ett kärr (Sjöstrand ms 1831); S om slottet 1962 (SD, belägg i OHN). Karlslunda Harstensbo 150 m SSV till S punkt 93,65 (4G3a 0909), eutrofierad damm på betesmark nära ladugård, 1985 (PH). Kläckeberga Tyska bruket 1920 (anonym i OHN); 500 m V Tyska bruket (4G6g 4304), märgelgrop vid vägen, 1984 (GW SD ThK BtL, belägg samlat av SD i OHN), 1992 (CrA). Ljungby (Westerlund 1852b), 1881 (Kinnman i OHN och S), 1886 (C. M. Rydén i GB och UME), 1889 (C. M. Rydén i LD); 300 m N Edenborg (4G5e 2322), kring dyig göl i mängd 1983 (GW BjW); Fruskog 1898 (C. M. Rydén i GB LD och S); 500 m V Jonsdal (4G4e 4719), gårdsdamm, 1991 (GW SK); Ljungbyholm 1890 (C. M. Rydén i LD). Ryssby (Moqvist 1848); Ryssbylund (Petterson ms ca 1850). Torsås Torsås Gunnilkroka 625 m V den östra gården (4G0c 4832), vattenhål i betad åker, 1983 (ThK, belägg i S).
Osäkra uppgifter. Oskarshamn Misterhult Blomfors (6G3g 0-2-) (Aldorsson ms 1992); troligen felbestämning. Oskarshamn Fallebo 1917 (A. Johansson i OHN); troligen feletikettering.
Osäkra uppgifter. Oskarshamn Misterhult Blomfors (6G3g 0-2-) (Aldorsson ms 1992); troligen felbestämning. Oskarshamn Fallebo 1917 (A. Johansson i OHN); troligen feletikettering.
