På den andra klassiska lokalen, Jönköping Huskvarna Huskvarnabergen ovan Rosendala, observerades arten tidigast 1865 av C. A. Eurén, ´Huskvarnabergen nära Jönköping´ enligt J. E. Zetterstedt (1865). Belägg från 1866, samlade av Zetterstedt, finns i GB LD S och UPS. Senare blev arten insamlad många gånger i Huskvarna eller Huskvarnabergen fram till 1917 (T. Andersson i Vvik). Enligt Nordenstam (ms 1915) var lokalen belägen i bergssluttningen mot Vättern alldeles invid stadens bebyggda område; Porat (1917) angav att det fanns ´flera kraftfulla stånd´ i ´höjdsluttningarna Ö om Rosendala´. Lokalen är sedan länge bebyggd.
Ärtvickern är i Sverige inskränkt till ett bälte över norra Götaland, där den är sällsynt och bunden till varma, oftast sydvända berghyllor, klippkrön och rasbranter med gles ädellövskog eller ädellövsnår. Den är näringsfordrande och växer på torr eller frisk, mull- och basrik jord. L. Gustafsson (1991) har behandlat de svenska lokalerna utförligt.
Ärtvickerns förekomster är reliktartade – de är troligen mycket gamla och ingen nämnvärd nyspridning tycks ske. De bör skyddas mot igenväxning, men de får inte heller röjas alltför kraftigt (Mora Aronsson m.fl. 1995). Balansen mellan ljus och skugga är känslig för denna art, och varje lokal med ärtvicker bör följas och skötas individuellt så att växten får en optimal utveckling. Bete bör inte tillåtas på lokalerna.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 5 rutor; tidigare uppgifter från 4 rutor. Mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
Jönköping Hakarp V om Hulustorp ca 30 ex 1939 (Jyllman ms 1962) = (7E2b 0941), 11 ex 1968, mindre än 10 1975 (båda RC enligt Nilsson & Gustafsson ms), 7 ex 1997 och 1999, 34 ex 2005 (allt Helen Bjurulf). Huskvarna Rosendala se primäruppgifter. Skärstad Bratteborgsberget (7E2b 4-4-), över 400 ex 1979 (Andersson & Appelqvist 1979) = Rudu 150 m V den västra gården (7E2b 4440), snårskog i sydvänd bergbrant, ca 250 skott 1990 (L. Gustafsson 1991), 53 skott 2004 (A. Jansson); Vista kulle 1978 (T. Appelqvist; Bernström 1979), strax norr om dagbrottet (7E3b 0538), ca 100 ex 1979 (Andersson & Appelqvist ms 1979), 120 skott 1990 (L. Gustafsson 1991) = 50 m N det nedre stenbrottet, lövskog, 70 ex 2004 (A. Jansson).
Valdemarsvik Tryserum Porsnäs (7G8h 4632), klippbrant i blandskog, 1993 (I. Bergengren), 2003–2005 (StK).
Västervik Dalhem se primäruppgifter. Gamleby 300 m SO Lilla Oxebo (7G3f 1446), rasbrant, 49 ex 1978 (StK), 1 litet skott 1990 (L. Gustafsson 1991), 5 ex 1991 (StK), 10–15 ex 1998 (StK), kvar 2003 (StK).
Osäkra eller oriktiga uppgifter.
Hultsfred Tveta 1920 (H. Danielsson i Emdal); troligen feletikettering. Jönköping. Herbarieark samlade i Jönköping utan närmare uppgifter (Zetterstedt i S) härrör säkert från Huskvarnabergen (se ovan). Vimmerby Tuna ca 1955 (S. Karlsson enligt Danielsson ms); tvivelaktigt enligt BD. Västervik Odensvi sjön Tynn 1866 (Willd i GB), odaterat (C. M. Nyman i S); lokalen ligger i Dalhem och redovisas ovan. Västra Ed Blidstena (A. P. Gustafsson enligt Ekstrand 1866); felaktigt (A. A. W. Lund i Hartman 1870).