jolster
Salix pentandra
Jolster växer i kanterna av näringsrika kärr och fuktängar samt vid stränderna av vattendrag och sjöar. I kulturmark finner man den ofta vid diken i gamla myrodlingar. Arten är också vanlig i nyetablerade miljöer, t.ex. vid sänkta sjöar, i nygrävda väg- och åkerdiken samt i grustag.
Första fynd
Jolsterns förekomst i landskapet markerades av Linné (1745a) som återgav artens småländska namn jålster. En mera bestämd lokal angavs först av Wåhlin (1769), som hade noterat den ´wid watten´ omkring Jönköping.
Bygdenamn och bruk
jålster (Linné 1745a), jälster (Tofteryd; Vide 1966); blankpil (Vireda; Vide 1966); wekar (E. Fries ms 1810a), vekar (Tofteryd, Järstorp; endast om honträdet, vars fröhår har använts till att tillverka lampvekar; Vide 1966).
Utbredning
Funnen i 1319 rutor; tidigare uppgifter från 180 rutor. I stort sett vanlig, men sällsynt i själva kustbandet. – Ursprunglig.
