Smålands flora - klöveroxalis

klöveroxalis

Oxalis stricta

O. europaea; klöversyra
Klöveroxalis anses vara ursprunglig i Nordamerika och östra Asien. I Sverige och Småland uppträder den framför allt som trädgårdsogräs och kan som sådant bli ganska besvärlig: den sprider sig inte bara med frön utan också med krypande jordstammar. Arten har ökat starkt under 1900-talets senare del. Troligen sprids den framför allt med växtmaterial från handelsträdgårdar, där den är ganska vanlig som ogräs.

Mera sällan uppträder klöveroxalis på gator och vägkanter, på soptippar och utkasthögar samt på jordupplag. En gång är den sedd i fuktig lövblandskog utmed stig: Hylte Femsjö Nabba 400 m VSV till SV den östra gården (5C1j 2218) 1988 (BO ThK EbW DgE, belägg i S). Ett par fynd har gjorts i åkrar (Oskarshamn Döderhult och Värnamo Värnamo), vilket indikerar att arten tidigare spritts med utsäde. En enda gång har den kommit in med barlast (se primäruppgifter).

Arten föredrar lätt skuggiga miljöer samt relativt näringsrik och inte alltför torr jord.

Första fynd

Först funnen 1858 på barlast i Västervik Västervik (belägg i UPS, !ThK 2004). Belägget saknar uppgift om insamlare, men då fyndet publicerades (Hartman 1861) tillskrevs uppgiften Scheutz. Arten togs på barlast i Västervik även 1864 (F. Elmqvist i LD, !ThK 1980). – Fynd i staden 1870 (C. A. Björck i PerBrahe), 1956 (G. Hasselrot i OHN) och senare behöver inte ha samband med denna barlastintroduktion.

Variation

Liksom krypoxalis har klöveroxalis en variant med rödtonat bladverk, var. rufa. Denna är betydligt ovanligare än vanlig klöveroxalis och skiljer sig även genom att vara tätare hårig. Kända lokaler citeras nedan.

Utbredning

Funnen i 146 rutor; tidigare uppgifter från 14 rutor. Sällsynt men spridd i hela Småland. – Inkommen i sen tid; bofast.

Lokaler

Lokaler för var. rufa.
Gislaved Gislaved korsningen Apelgatan/Turegatan, tomten i SV (6D0c 4-2-), trädgård, 1990 (RE, belägg i OHN).
Kalmar Hossmo 350 m VSV huset på Lökholmen (4G5f 4334), trädgårdsland, 1991 (JC, belägg i LD, !ThK). Kalmar N om Norra koloniområdet (4G6g 3539), kompost, 2000 (TsB). Ljungby Moskogen (4G7e 0-2-), soptipp, 1 ex 2004 (E. Ljungstrand m.fl). Mortorp Igersdela 200 m VSV det östligaste huset (4G6c 1121), blomrabatt, 1989 (ThK).
Lessebo Ekeberga Fagerhult 600 m V (ngt VNV) gården Kullen (4F9e 1801), trädgårdsogräs, 1990 (ThK).
Oskarshamn Oskarshamn Scoutbergsvägen 6 (5G9h 4943), trottoarkant, 1997 (ÅR, belägg i OHN).
Tingsryd Älmeboda Lummemåla kvarn (4F4e 2610), gräsvegetation i trädgård, 1990 (SK ABC, belägg i SK:s herbarium, !ThK). Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 2004 (E. Ljungstrand m.fl).

Tidigare uppgifter.
Jönköping Bankeryd Sunesons trädgård 1937 (H. Hylander i LD, !ThK 1980). Hakarp 200 m VSV Kämparp, åkermark, 1974 (RC under namnet O. stricta). Kalmar Kalmar Landskamrer Liljas trädgård, 1949 (L. Hultgren & B. Hultgren i UME, !ThK 1980). Åby Björnö, ogräs i trädgården 1970 (H. G. Bruun i UME, !ThK 1980), ogräs vid drivbänken, 1974 (H. G. Bruun i UME, !ThK 1980); skräphög vid kyrkogården, 1970 (H. G. Bruun i UME, !ThK 1980). Ljungby Södra Ljunga Berget, utanför trädgården, förvildad sedan många år, 1959 (J. Christoffersson i LD, !ThK 1980). Oskarshamn Döderhult Stensjö 1920 (A. Johansson i OHN, !ThK 1992), mossoding, rikligt 1960 (ÅR, belägg i OHN). Tranås Säby Tranås 1956 (G. Hellgren i Säby under namnet O. corniculata, ombestämning ThK 2000). Värnamo Värnamo prästgård, åker vid Lagan, 1947 (anonym i Finnved). Västervik Västervik se primäruppgifter. Växjö Drev Braås 1880 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD, !ThK 1980), 1920 (U. Tilly i LD, !ThK 1989). Sjösås (Åberg 1964 under namnet O. stricta). Växjö 1936 (A. S. Trolander i LD, !ThK 1980). Älmhult Stenbrohult SV om kyrkan, avfallsplats, några ex 1970 (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004).