Scirpus cespitosus ssp. austriacus
Tuvsäv är nordlig och västlig i Norden; dess svenska östgräns löper genom Småland. Den växer framför allt på myrarnas mosseplan, där den kan vara dominerande som tuvbildare. Den förekommer såväl på öppna mossar som på tallmossar. Ibland uppträder den i myrlaggar och andra fattigkärr, österut också i något rikare kärr. I västra Småland kan den även påträffas på hedartad betesmark, vid skogsvägar, i torvtag och myrdiken.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 530 rutor; tidigare uppgifter från 232 rutor. Mycket vanlig i västra Småland, ganska vanlig i östra fattigområdet, i övrigt sällsynt (saknas längst i öster). – Ursprunglig.
Lokaler
De östligaste lokalerna.
Emmaboda Vissefjärda 500 m S Medlen (4F2i 4442), öppet blött parti i centrum av igenväxande mosse, 1989 (ThK, belägg hos finnaren).
Hultsfred Målilla 500 m SV Barnegöl (6F3i 0637) 1986 (LtS TJ EtN LP); Kubbegöl (6F3i 2633), myr, 1986 (LtS TJ).
Nybro Kråksmåla Jonsbo fly i SO (5G5a 0320), fattigkärr, 1980 (JC, belägg hos finnaren), 2001 (IB MsT). Madesjö 1904 (J. Erikson i LD), 1908 (S. Medelius i GB LD S och UPS); Madesjö gungfly 1894 (J. Lagercrantz i S) = prästgårdens mader massvis (Medelius ms 1911); restbestånd 1100 m SV kyrkan (4G7a 4837), uttorkat dikat kärr (N om diket), rätt riklig 1985 (ThK); Sjömaden 300 m S Stensjöns S-spets (5G1a 1239), fattigkärr, 1989 (ThK EbW DgE); NO om Trollagöl (5G1a 0629), fattigkärr, 1985 (TM ThK).
Tingsryd Tingsås Björnalycke (Hård ms 1913); Skatemåla 1902 (F. Hård i GB).
Torsås Gullabo 400 m NNO Hökaholm (4F2j 4502), glest tallbevuxen högmosse, 1989 (ThK); 800 m SO Törnamåla (4F3j 0009), högmosseplan, 1990 (ThK).
Vimmerby Pelarne i ett kärr nära Herrestorp 1837 (Drangel ms 1837). Vimmerby 1844 (Aspegren ms 1844), 1879 (J. Cnattingius i Vvik); Ekkullen 1855 (A. A. W. Lund i S); Näs Storäng 1856 (Lindelius ms 1856).
Osäker uppgift.
Hultsfred Virserum ´hörer till de allmännare växtarterna´ (Goldkuhl och Westerlund 1851); nonsens.
