vintergäck
Eranthis hyemalis
Mer information om arten

Vintergäck härstammar från södra Europa och sydvästra Asien. I Småland är den känd i odling sedan början av 1700-talet – den fanns i Nils Linnaeus’ trädgård i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1736 under namnet Helleborus uniflorus, på svenska wårtyda) och är alltjämt populär som en av de allra tidigaste vårblommorna. Då och då påträffas den kvarstående på gammal tomtmark, på utkast eller förvildad på grusplaner, gräsmattor och vägkanter eller i lövbryn. I gräsmattor, som bjuder övermäktig konkurrens, blir den knappast långvarig, men i häckar och bryn kan den stå kvar länge och även sprida sig.

Första fynd

Först noterad som förvildad 1984 av Inger Bergqvist i Nässjö Norra Solberga 150 m V Hamnaryd (6E9i 1030), under buskar. – Först publicerad av Rühling (1997) från sju lokaler i Oskarshamn (dels som E. hyemalis, dels som E. cilicica).

Variation

Sorten ‘Cilicica’, turkisk vintergäck, är en prydnadsväxt som kommit i odling relativt sent. Den är något spädare än vanlig vintergäck och har mörkare guldgula blommor. Bladen är mörkgröna och har många, smala och spetsiga flikar; bladovansidan är matt. Nedtill är växten kraftigt röd. Den blommar markant senare än vanlig vintergäck. Ibland har den skilts ut som en egen art, E. cilicica, inskränkt till Turkiet (den vanliga vintergäcken är rent europeisk). Existensen av en särskild turkisk art förnekas dock i Flora of Turkey (Davis 1965), och i modernare trädgårdslitteratur (Walters m.fl. 1989, Aldén m.fl. 1998) nämns den på sin höjd som sort. Den turkiska vintergäcken är svår att skilja ut, dels på grund av vintergäckarnas stora modifierbarhet, dels på grund av att en annan sort, E. hyemalis ‘Tubergenii’ (eventuellt en hybrid) förmedlar mellan den och huvudarten.

Utbredning

Funnen i 42 rutor; inga tidigare uppgifter (annat än om odling). Ganska sällsynt i mellersta Kalmar län, i övrigt sällsynt till mycket sällsynt. – Förvildad; länge överlevande men knappast att anse som bofast i egentlig mening.

Lokaler

Turkisk vintergäck har rapporterats från följande lokaler:
Högsby Högsby Tingsbro (5G7c 2038), trottoarsprickor, 1991 (JC).
Oskarshamn Oskarshamn Eversvägen (6G0i 0333), vägkant, 1995 (ÅR); Kikebo (5G9h 3231), ekbacke, 1991 (ÅR, belägg i LD, !JC); Kristineberg (5G9i 2201), slänt vid värmecentralen, 1992 (ÅR); N Valhallaskolan (5G9h 3638), under druvfläder, 1995 (ÅR).

karta