kolvhirs
Setaria italica
Mer information om arten

Kolvhirs är en gammal kulturväxt, troligen med ursprung i Ostasien. Den har troligen framgått ur kavelhirs S. viridis genom urval av typer, där småaxen inte faller till marken vid mognaden utan sitter kvar i vippan, en typisk kulturväxtegenskap. Arten består av ett antal mycket olika former. Den mest välkända är den som man brukar hänga in till burfåglar, med långa, cylindriska, överhängande vippor utan borst. Å andra sidan finns det borstiga former med vippor som inte är större än hos stor kavelhirs S. viridis var. major. – Arten ses numera mycket oftare än förr. De många sena fynden härrör troligen främst ur fågelfrö, men de kanske även representerar förvildning (vissa former odlas till prydnad). Tidiga fynd har däremot åtminstone delvis ursprung i varutransporter.

Första fynd

Först funnen 1924 i Kalmar (se lokalförteckningen) samt i Växjö Bergunda på lastplatsen vid Räppe station (J. A. Z. Brundin enligt C. Mossberg ms). Den senare uppgiften publicerades av Trolander (1928a).

Utbredning

Funnen i 21 rutor; tidigare uppgifter från 4 rutor. Fynden är regellöst fördelade. – Tillfälligt inkommen.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Alvesta Alvesta (5E1f 3308), soptipp, 1997 (B. Nilsson m.fl. 1998), 1998 (ÅW, belägg i OHN). Slätthög Hässleberg 850 m V punkt 250,24 (5E6d 1728), gårdskant, 1989 (ThK).
Eksjö Eksjö Gyesjön (6E8j 2525), soptipp, 2003 (MgE).
Emmaboda Emmaboda Lidahult (4F6h 3734), soptipp, 1998 (ÅW BtN NN Å. Svensson, belägg i LD).
Hultsfred Målilla Flathult 1995 (6F2i 0229), handelsträdgård (A. Ljungberg och TmN i Emdal).
Högsby Högsby Basthult (5G5d 4309), landsvägskant, 1959 (JC, belägg hos finnaren).
Jönköping Svarttorp Fagerhult i NO (7E2e 0828), grönsaksland, 1989 (LtS).
Kalmar Kalmar 1924 (B. Holmgren och N. Sylvén, båda i LD), 1928, 1933 (A. Andersson i OHN, !ThK 2001); Barlastholmen 1925 (A. J. Snell i OHN, !T. Vestergren, !ThK), 1930 (A. J. Snell i LD OHN och S, !ThK), utanför oljefabriken, 1932 (Snell 1943); Fredriksskans 1925 (A. J. Snell i OHN, !ThK); Tjärhovet 1924 (A. J. Snell i OHN, !ThK), 1932 (Snell 1943). Kläckeberga Lindsdal, Sotarevägen 3 (4G7g 4601), spontan i trädgård, 5–6 ex 1992 (SD, belägg i OHN). Ljungby Moskogen (4G7e 0524), soptipp, 1998 (ÅW BtN NN Å. Svensson, belägg i LD), 1999 (J. Ekman i S), 2000 (Ekman & Ekman 2000), 2001 (Å. Svensson i S), 2 ex 2004 (E. Ljungstrand m.fl.), 2005 (A. Svenson).
Lessebo Lessebo Lessebo jord- och trädgårdstipp (4F8d 0916) 1999 (NN, ÅW).
Ljungby Ljungby Bredemad (5D1h 0704), soptipp, 2000 (B. Nilsson m.fl. 2001).
Nässjö Nässjö Boda (6E8g 0920), avfallsanläggning, 1999, 2003 (båda MgE); 400 m S Sofiero (6E8g 3749), skräpmark, 1992 (IB, belägg i LD).
Oskarshamn Oskarshamn Klämnavägen (5G9h 2132) 1997 (ÅR, belägg i LD, !E. Ljungstrand); Gröndal (5G9i 3102), 1978, vägkant (ÅR, belägg i OHN); Storskogen (5G9h 0725), soptipp, 1999 (belägg i LD och OHN); Ärnemar (5G9i 3-0-) 1978 (ÅR).
Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 1997 (B. Nilsson m.fl. 1998, !PL), 2001 (Å. Svensson, belägg i LD och S).
Torsås Torsås Hallagärde (4G0a 1624), soptipp, 1998 (ÅW BtN NN Å. Svensson, belägg i LD).
Tranås Säby Norrabytippen (7F7a 2018), soptipp, 1 ex 1992 (JJ, !ThK, belägg i LD), 2000 (A. Svenson), 1 ex 2003 (JJ); 200 m N Åbonäs (7E6j 1136), potatisåker, 1 ex 1987 (JJ).
Värnamo Värnamo Nya kyrkogården 50 m NV om NV-hörnet (5D8i 1644), vid stig, 1997 (BO, belägg i S).
Västervik Västervik O om speedwaybanan (7G1j 0117), tipp, 2005 (RK, belägg i OHN); Örserum (7H0a 1103), jordhög, 2003 (RK, belägg i OHN, !ThK).
Växjö Bergunda Häringetorp (5E0g 3721), soptipp, 1997 (Å. Svensson, belägg i LD, !PL); Räppe station, se primäruppgifter. Sjösås Braås, skräpmark, 1956 (S.-A. Åberg i OHN).