Strandmaskrosorna representeras i Småland av tio arter. De allra flesta växer i Småland på fuktiga strandängar vid havet; någon enstaka förekomst på kalkrik fuktig mark i inlandet finns också. Flera av arterna har mycket små totalutbredningar och verkar vara på tillbakagång på grund av minskande bete. Dessa arter har ett högt skyddsvärde. Även den vanligaste arten, östersjömaskros T. balticum, är en god indikator på artrika lokaler med lång kontinuitet i hävden och förtjänar därför uppmärksamhet.
Sektionen är inte homogen. De flesta av våra arter är visserligen närbesläktade (och svårskilda!), men två arter, sumpmaskros T. intercedens och Langes maskros T. langeanum avviker genom att ha röda frukter (som sandmaskrosor T. sektion Erythrosperma). Av dessa har Langes maskros starkt flikiga blad och förekommer gärna på relativt torra lokaler; kanske hör den snarare hemma bland sandmaskrosorna. – En tredje artgrupp inom sektionen representeras av flottmaskros T. subalpinum; den påminner till grovlek och bladsnitt om en ogräsmaskros och växer i mera sluten, frodigare vegatation.