ängsfibbla
Pilosella aurantiaca subsp. dimorpha
Hieracium caespitosum, H. pratense, Pilosella caespitosa
Ängsfibbla är känd sedan tidigt 1800-tal från frisk till fuktig slåttermark i norra och östra Småland. Kanske har växten funnits här sedan mycket länge, men det kan också tänkas att den kom in med vallfrö under 1700-talet eller det tidiga 1800-talet. Vi vet inte säkert om några av dagens bestånd har kontinuitet med dessa tidiga förekomster. Det skulle i så fall närmast gälla lokalerna i Nässjö Forserum och Eksjö Höreda, där ängsfibblan växer i fuktig betesmark respektive rikkärr (se Osäkra uppgifter för detaljer).
De aktuella förekomsterna, liksom många äldre förekomster särskilt i södra Småland, beror utan tvivel på införsel med gräsfrö i sen tid (sent 1800-tal, 1900-tal). På de lokaler det gäller växer ängsfibblan på frisk, relativt näringsrik kulturgräsmark, t.ex. vägrenar, banvallsslänter och gräsmattor.
Under sent 1900-tal har även blåfibbla Pilosella cymosa ssp. praealta och svenskfibbla P. floribunda börjat uppträda på småländska vägrenar. Under inventeringen misstolkades de genomgående som former av ängsfibbla. Lokaler för ängsfibbla från 1980- och 90-talen, från vilka T. Tyler inte har sett belägg, måste därför tyvärr betraktas som osäkra.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 37 rutor. Nu mycket sällsynt, tidigare ganska vanlig i nordost och sällsynt i resten av norra och östra Småland; aldrig funnen i sydväst. – Sannolikt en gammal kulturföljeslagare, men även inkommen i sen tid.
Även om några av de uppgifter, som här betraktas som osäkra, nog är korrekta, är det tydligt att ängsfibblan gått tillbaka i landskapet. Detta gäller särskilt det område i norr och nordost, där de verkligt gamla förekomsterna en gång fanns.
Ängsfibbla är känd sedan tidigt 1800-tal från frisk till fuktig slåttermark i norra och östra Småland. Kanske har växten funnits här sedan mycket länge, men det kan också tänkas att den kom in med vallfrö under 1700-talet eller det tidiga 1800-talet. Vi vet inte säkert om några av dagens bestånd har kontinuitet med dessa tidiga förekomster. Det skulle i så fall närmast gälla lokalerna i Nässjö Forserum och Eksjö Höreda, där ängsfibblan växer i fuktig betesmark respektive rikkärr (se Osäkra uppgifter för detaljer).
De aktuella förekomsterna, liksom många äldre förekomster särskilt i södra Småland, beror utan tvivel på införsel med gräsfrö i sen tid (sent 1800-tal, 1900-tal). På de lokaler det gäller växer ängsfibblan på frisk, relativt näringsrik kulturgräsmark, t.ex. vägrenar, banvallsslänter och gräsmattor.
Under sent 1900-tal har även blåfibbla Pilosella cymosa ssp. praealta och svenskfibbla P. floribunda börjat uppträda på småländska vägrenar. Under inventeringen misstolkades de genomgående som former av ängsfibbla. Lokaler för ängsfibbla från 1980- och 90-talen, från vilka T. Tyler inte har sett belägg, måste därför tyvärr betraktas som osäkra.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 37 rutor. Nu mycket sällsynt, tidigare ganska vanlig i nordost och sällsynt i resten av norra och östra Småland; aldrig funnen i sydväst. – Sannolikt en gammal kulturföljeslagare, men även inkommen i sen tid.
Även om några av de uppgifter, som här betraktas som osäkra, nog är korrekta, är det tydligt att ängsfibblan gått tillbaka i landskapet. Detta gäller särskilt det område i norr och nordost, där de verkligt gamla förekomsterna en gång fanns.
Första fynd
Tidigast insamlad 1818 av Elias Fries i Torsås Torsås (belägg i UPS). – Tidigast publicerad av E. Fries (1849), ´in pratis graminosis humidiusculis [i svagt fuktig, gräsrik ängsmark] … Smolandiae´.
Variation
Det tidiga 1900-talets experter skilde ut de i sen tid inkomna formerna som en särskild art eller underart med epitetet colliniforme; den angavs ha ljusare märken, brett blekkantade holkfjäll och ljusare grön örtfärg jämfört med formen från naturlig gräsmark (som ofta kallades dimorphum). Nutida botanister har svårt att se dessa skillnader och ängsfibblan redovisas därför kollektivt här.
Lokaler
Säkra uppgifter. Aneby Askeryd Bordsjö (N. C. Kindberg enligt Scheutz ms); Skyttlingebäck, högst sparsamt i en äng söder om gården (Hultkrantz 1866). Eksjö Eksjö 1891 (Ekstedt i S), 1892 (E. Nordström i LD S och UPS, i LD !T. Tyler 1999). 1898 (G. Löfgren i GB PerBrahe S och UPS, i PerBrahe !T. Tyler 1999, E. Vetterhall i UPS), 1901 (I. Lagerberg i S), 1903 (A. Stjernspetz i GB LD S och UPS, i LD !T. Tyler 1999), 1904 (A. Stjernspetz i GB LD och S, i LD !T. Tyler 1999), 1905 (S. Johansson i OHN), 1909 (T. Lagerberg i LD S och UPS, i LD !T. Tyler 1999); 500 m SO Barnagölen (6E8j 2944), gammal obrukad åker, 1991 (AK, belägg i OHN), 2001 (T. Tyler i LD, JC och TmN i personliga herbarier); järnvägsbanken 1891 (E. Vetterhall i UPS), 1898 ( E. Vetterhall i S och UPS, i S !G. Samuelsson); Sjöängen 1898 (J. H. Carlson i S, A. Hultqvist i LD och UPS, i LD !T. Tyler 1999). Jönköping Gränna/Huskvarna ´strandlierne etc. inter Husqvarna et Grenna´ utan år (E. Fries i LD och UPS, i LD !T. Tyler 1999). Huskvarna utan år (C. Indebetou i S). Hultsfred Virserum 500 m SO Histerhagen (6F0i 4136), nyanlagd skogsväg. 1 ex 1986 (TmN, belägg i LD, !T. Tyler 1999); Äshult nära missionshuset (6F1h 0618), örtrik vägslänt, 1998 (TmN AsB, belägg hos TmN, bestämning T. Tyler 1999). Kalmar Hossmo nedåt Hossmo och Ljungby socknar (Westerlund 1852b). Nässjö Flisby Nöbbele (Hultkrantz ms 1866); Sofiero (vid gården) 1925 (anonym i S). Torsås Gullabo Gullaboby f.d. bangård 1962 (E. Almquist i S). Torsås se primäruppgifter. Vimmerby Södra Vi Karsnäs 1869 (A. A. W. Lund i S). Tuna, äng, 1935 (G. Swensson i OHN, bestämning T. Tyler 2002). Västervik Blackstad prästgården, åkerren, 1953 (AxL, belägg i OHN, bestämning T. Tyler 2000). Dalhem (Scheutz 1862); Ämtöholm, åkerren, 1877 (A. A. W. Lund i GB S och UPS). Gamleby (Scheutz 1862, E. Wahlén enligt Leffler 1866), 1900 (A. Rosin i GB LD S, i LD !T. Tyler 1999), 1905 (C. Pleijel i S), 1906 (C. Pleijel i LD, ! T. Tyler 1999); Loftavägen, dike, 1970 (E. Almquist i S); Röja sjö 1861 (J. Norberg i S); Värmvik 1910 (E. Almquist i S). Gladhammar Fårhults järnvägsstation 1883 (K. J. Lönnroth i GB LD PerBrahe S och UPS, i LD och PerBrahe !T. Tyler). Hallingeberg O om kyrkan 1898 (H. E. Johansson i S); nära sjön Långrammen (Lundin 1931). Lofta Nygård (Ekstrand 1866), 1868 (C. F. Willd i S). Loftahammar nedom kyrkan (C. F. Willd i UPS); Tångered 1866 (Ekstrand 1866). Odensvi 1861 (N. J. Scheutz i UPS); Odensviholm (Scheutz 1862), 1863 (C. Liljenstolpe i Oge S och UPS, i S !H. Dahlstedt 1890, ´utmärkt och ymnig´ enligt Ekstrand 1866), 1871, 1881 (båda N. J. Scheutz i UPS); Sandkullen 1915 (P. A. Issén i GB och UPS). Ukna (Scheutz 1862); Dansvik 1869 (A. P. Gustafsson i LD, bestämning T. Tyler 1999). Västervik (Ekstrand 1866), 1880 (A. A. W. Lund i Vvik), 1888 (C. Pleijel i Vvik, !T. Tyler 2002), 1890 (C. Pleijel i LD, !T. Tyler 2002), 1893 (N. Svensson i GB LD och PerBrahe, i LD och PerBrahe !T. Tyler 1999), 1894 (N. Svensson i S); Arabien (Lundin 1931); Ekvik (E. Almquist 1929); Grantorpet 1865 (E. Wahlén i S); Lugnet, åkerren, 1877 (A. A. W. Lund i Vvik, !T. Tyler 2002); Nyhagen (Lundin 1931); Reginelund, åkerren, 1891 (A. A. W. Lund i S och UPS); Ulriceberg 1894 (N. Svensson i S). Västra Ed 1861 (N. J. Scheutz i LD, !T. Tyler 1999); Djursnäs 1847 (300 A. F. Holmgren 1847); Vinäs 1866 (A. P. Gustafsson i LD, bestämning T. Tyler 1999), 1867 (A. P. Gustafsson i GB, ombestämning K. Johansson). Överum (Ekstrand 1866), 1903 (C. Pleijel i LD S och UPS, i LD !T. Tyler 1999); Överums bruk 1863 (C. F. Willd i LD och UPS, i LD !T. Tyler 1999), 1865 (C. F. Willd i S), 1869 (Gustafsson & Larsson i GB och UPS). Växjö Växjö 1892 (anonym i LD, !T. Tyler 1999), 1894 (E. Köhler i GB LD S och UPS, i LD !T. Tyler 1999), 1897 (O. Köhler & G. Köhler i GB LD, i LD !T. Tyler 1999), 1898 (O. Köhler i GB LD PerBrahe och S, i LD och PerBrahe !T. Tyler 1999), 1900 (O. Köhler i GB LD och UPS, i LD !T. Tyler 1999); järnvägsbank, 1941 (N. Malmer i LD, bestämning T. Tyler 1999); järnvägsvallen nedom kapten Bratts 1901 (anonym i S); Eka, järnvägsvallen, 1915 (A. S. Trolander i LD och S, i LD !T. Tyler 1999); vägen till hospitalet [S:t Sigfrid] 1920 (C. Pleijel i S), 1921 (C. Pleijel i S); järnvägsbank mellan staden och hospitalet 1921 (C. Pleijel i S); vid Håkan Sjögrens obelisk 1928 (A. S. Trolander i LD, !T. Tyler 1999); Kampen 1920 (A. S. Trolander i LD, !T. Tyler 1999); Karlskrona–Växjö järnväg 1921 (A. S. Trolander i LD och S, i LD !T. Tyler 1999); Växjö–Tingsryds järnväg Ö om staden, 1920 (A. S. Trolander i GB och S). Åtvidaberg Gärdserum Kvistrum (Scheutz 1862); Mosshults gästgivaregård (Scheutz 1862). Hannäs Grävsätter (Scheutz 1862, C. F. Willd enligt Ekstrand 1866), 1877 (A. R. Dahlgren i GB LD S och UPS, i LD !T. Tyler 1999). Älmhult Virestad 100 m SO Förtångshult (4E3b 4616), grusvägskant, 1986 (JEH, belägg i LD, !T. Tyler 1999), 1990 (JEH), 40 ex i högt gräs 2004 (GW, belägg i S, !T. Tyler 2004); 50 m S Stora Ängön (4E3b 1439), torr gräsäng, 1987 (JEH), 1990 (JEH), borta 2002 (JEH G. Gustavsson)
Osäkra uppgifter. Alvesta Västra Torsås 300 m S Tvetaryd (4E6f 3617), vägkant, 1991 (StJ). Eksjö Höreda 400 m S Broarp (6E7i 4939), rikkärr tillsammans med bl.a. kärrknipprot, 1990 (JW PeW IB). Högsby Fagerhult Tribäck - Berg - Axebo - Änga - Hinsatorp – Guttebo (J. Christoffersson 1971). Jönköping Månsarp Taberg (Gadamer ms 1919); tveksam då ingen annan uppgift finns. Nässjö Forserum 550 m ONO Norrgården (6E9d 1647), fuktig betesmark vid åker, 1990 (IB TsK, !ThK). Uppvidinge Lenhovda Skäraskog (J. Christoffersson ms 1976). Vetlanda Korsberga N om Sjövik (6F0b 3818), sjöäng, 1992 (NsE). Näsby 500 m O Lockabolet (6F3a 4103) 1980-talet (LtO). Vetlanda Östanå Värdshus mot tältplatsen (6F3a 0043), sluttning, 1983 (LtO, !ThK). Västervik Hallingeberg Ankarsrum. 200 m SSO säteriet, V sidan av vägen (6G9g 3903), bred vägslänt mot dike, 1987 (MW, belägg i OHN, !ThK). Växjö Gårdsby Ekesås 200 m S ladugården (5E2i 4221), liten ängsrest, 1983 (OS, belägg i LD, bestämning ThK, !T. Tyler 1999). Tävelsås 250 m V Osaby, Hemängen (4E8h 4816), äng, 1980-talet (CM, bestämning ThK). Växjö 100 m N Evedals värdshus (5E2h 1049), torr mark, 1981 (CM, belägg i LD, !T. Tyler 1999)
Osäkra uppgifter. Alvesta Västra Torsås 300 m S Tvetaryd (4E6f 3617), vägkant, 1991 (StJ). Eksjö Höreda 400 m S Broarp (6E7i 4939), rikkärr tillsammans med bl.a. kärrknipprot, 1990 (JW PeW IB). Högsby Fagerhult Tribäck - Berg - Axebo - Änga - Hinsatorp – Guttebo (J. Christoffersson 1971). Jönköping Månsarp Taberg (Gadamer ms 1919); tveksam då ingen annan uppgift finns. Nässjö Forserum 550 m ONO Norrgården (6E9d 1647), fuktig betesmark vid åker, 1990 (IB TsK, !ThK). Uppvidinge Lenhovda Skäraskog (J. Christoffersson ms 1976). Vetlanda Korsberga N om Sjövik (6F0b 3818), sjöäng, 1992 (NsE). Näsby 500 m O Lockabolet (6F3a 4103) 1980-talet (LtO). Vetlanda Östanå Värdshus mot tältplatsen (6F3a 0043), sluttning, 1983 (LtO, !ThK). Västervik Hallingeberg Ankarsrum. 200 m SSO säteriet, V sidan av vägen (6G9g 3903), bred vägslänt mot dike, 1987 (MW, belägg i OHN, !ThK). Växjö Gårdsby Ekesås 200 m S ladugården (5E2i 4221), liten ängsrest, 1983 (OS, belägg i LD, bestämning ThK, !T. Tyler 1999). Tävelsås 250 m V Osaby, Hemängen (4E8h 4816), äng, 1980-talet (CM, bestämning ThK). Växjö 100 m N Evedals värdshus (5E2h 1049), torr mark, 1981 (CM, belägg i LD, !T. Tyler 1999)
