tomtskräppa
Rumex obtusifolius
Tomtskräppa växer på näringsrik, helst trampad och betad, frisk eller fuktig mark, gärna på lera. Den ses framför allt i närheten av bebyggelse, t.ex. på tomter, kring ladugårdar och uthus, på kulturbetesmarker och olika typer av störd mark. Den är mycket konkurrenskraftig och uppträder ofta i stora bestånd. Ibland ses arten i naturligare omgivning, vid fuktstråk i lövskog, i strandlövskog och alkärrskanter, i de flesta fall troligen som kulturspridd eller rest från ett tidigare öppet stadium.
Funnen i 1323 rutor; tidigare uppgifter från 188 rutor. Vanlig men med små luckor i väster och i inlandet i sydost. – Troligen en gammal kulturföljeslagare (möjligen även ursprunglig).
Funnen i 1323 rutor; tidigare uppgifter från 188 rutor. Vanlig men med små luckor i väster och i inlandet i sydost. – Troligen en gammal kulturföljeslagare (möjligen även ursprunglig).
Första fynd
Först noterad av Johan Forsander och Elias Fries 8 augusti 1813 från Vaggeryd Hagshult Boda och Packebo (Forsander ms 1812–20). I tryck först från Hylte Femsjö (E. Fries 1825–26).
Variation
Tomtskräppan är en variabel art. Sedan gammalt har man brukat urskilja två raser, nämligen slät tomtskräppa ssp. sylvestris, där alla innerkalkbladen har en välutvecklad knöl men bara korta tänder vid basen, och tandad tomtskräppa ssp. obtusifolius (= var. agrestis), där oftast bara ett innerkalkblad har knöl men alla har långa tänder högt upp. Den förra anses vara ursprunglig i fuktig skogsmark (men är också vanlig på kulturmark), den senare växer mest på skräpmark och som ogräs och anges norr om Skåne vara en sen invandrare. Numera räknar man även med en tredje ras, mellantomtskräppa ssp. transiens, som är intermediär; även den är bunden till kulturmark och anses ha kommit in sent. – Alla tre underarterna förekommer i Småland. Tyvärr har de inte skilts åt under inventeringen, men att döma av herbariematerialet (som till största delen är samlat 1860–1940) är slät tomtskräppa den vanligaste. Men om de andra raserna är nyinvandrade kan detta förhållande ha ändrats. Vid stickprov flerstädes på Svartåns och Säbysjöns stränder 2003 påträffades dock endast slät tomtskräppa (JJ).
Lokaler
Uppgifter om ssp. obtusifolius (alla belägg bestämda av SS). Alvesta Moheda Grännaforsa 1915 (C. Pleijel i S under namnet R. crispus × obtusifolius). Kalmar Kalmar mellan Lindsberg och Svaneberg 1861 (K. J. Lönnroth i UPS). Kläckeberga 1,2 km S Vesslö (4G7g 3-1-), bäckkant, 1985 (SD, belägg i OHN); 700 m VSV Vimpeltorpet (4G7g 1214), skräpmark efter byggtipp, 1992 (SD, belägg i OHN). Älmhult Virestad Låkhult i S (4E2c 2524), fuktäng, 1990 (SS BrS, belägg i LD).
Uppgifter om ssp. sylvestris (alla belägg bestämda eller bekräftade av SS). Eksjö Eksjö Grönlid (P. Romare i LD; Rechinger 1932). Gislaved Gislaved, dikeskant, 1918 (A. Hässler i LD). Jönköping Gränna Melby 1878 (C. A. Andersson i UPS). Huskvarna 1874 (J. E. Zetterstedt i UPS). Jönköping 1904 (A. J. Snell i OHN); Östra äng 1874 (J. E. Zetterstedt i UPS). Ljungarum Kvarndammen 1899 (O. Nordstedt i LD). Månsarp Tabergsån 1949 (G. Bjurulf i LD). Rogberga 1879 (K. Johansson i UPS). Kalmar Förlösa järnvägsstation, på grus, 1968 (H. G. Bruun i UME). Kalmar 1887 (E. Wahlgren i LD); kakelugnsfabriken 1887 (H. Simmons i UPS); Skälby kungsgård, vid ladugården, 1967 (H. G. Bruun i UME); slottet 1889 (E. Wahlgren i LD); Svaneberg 1861 (K. J. Lönnroth i UPS). Kläckeberga Fjölebro damm (4G7g 3-1-) 1998 (SD, belägg i OHN). Ljungby Källstorp 1893 (K. F. Dusén i UPS); Ljungbyholm (C. M. Rydén i LD och UPS). Ryssby Rockneby, gårdsplan, 1968; Rockneby, permanent vall, 1968 (båda H. G. Bruun i UME). Åby Björnö, vattenfyllt dike, 1967; Björnö, Västra Storön, sump, troligen spontan, 1969; Orrenäs, planen vid logen, 1968 (alla tre H. G. Bruun i UME). Mönsterås Ålem Timmernabben, hamnen, 1968 (H. G. Bruun i UME). Nässjö Nässjö Hunseberg 1900 (P. Johansson i LD). Sävsjö Sävsjö Vallsjö (Rechinger 1932). Västervik Gamleby 1902 (L. Björkman i UME). Västervik Stora varvet 1910 (H. Svensson i UPS). Växjö Berg 1879 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD). Växjö 1919 (A. S. Trolander i LD); Garvaregården 1915 (A. S. Trolander i LD).
Uppgifter om ssp. transiens (alla belägg bestämda av SS). Aneby Haurida Nynäs 1889 (A. Mattsson i UPS). Jönköping Ljungarum Strömsberg, Kvarndammen (Rechinger 1932). Visingsö södra ekplanteringen ovan Rönäs, 1877 (J. E. Zetterstedt i UPS). Öggestorp 1870 (K. Johansson i UPS). Kalmar Kalmar 1890 (C. O. U. Montelin i LD); Skälby 1861 (E. V. Ekstrand i UPS); Svaneberg 1861 (K. J. Lönnroth i UPS). Ryssby Ryssbylund 1864 (G. Tiselius i UPS). Ljungby Annerstad Bolmån, Skeen 1934 (C. G: Lillieroth i LD). Mönsterås Mönsterås S om köpingen 1893 (K. F. Dusén i UPS). Oskarshamn Misterhult Kråkelund (6H3b 4-0-), strand, 1986 (AxL, belägg i OHN); 200 m N Viråns utlopp (6G1i 1-4-) 1984 (IA, belägg i OHN). Oskarshamn Fredriksberg 1909 (G. Linderoth i OHN). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3815), komposterat trädgårds- och risavfall, 2005 (A. Svenson i S). Värnamo Nydala Karlsnäs 1945 (H. Hjelmqvist i LD). Västervik Västervik pappersbruket (7H0a 0600), fyllmassor, 2004 (RK, belägg i OHN).
Uppgifter om ssp. sylvestris (alla belägg bestämda eller bekräftade av SS). Eksjö Eksjö Grönlid (P. Romare i LD; Rechinger 1932). Gislaved Gislaved, dikeskant, 1918 (A. Hässler i LD). Jönköping Gränna Melby 1878 (C. A. Andersson i UPS). Huskvarna 1874 (J. E. Zetterstedt i UPS). Jönköping 1904 (A. J. Snell i OHN); Östra äng 1874 (J. E. Zetterstedt i UPS). Ljungarum Kvarndammen 1899 (O. Nordstedt i LD). Månsarp Tabergsån 1949 (G. Bjurulf i LD). Rogberga 1879 (K. Johansson i UPS). Kalmar Förlösa järnvägsstation, på grus, 1968 (H. G. Bruun i UME). Kalmar 1887 (E. Wahlgren i LD); kakelugnsfabriken 1887 (H. Simmons i UPS); Skälby kungsgård, vid ladugården, 1967 (H. G. Bruun i UME); slottet 1889 (E. Wahlgren i LD); Svaneberg 1861 (K. J. Lönnroth i UPS). Kläckeberga Fjölebro damm (4G7g 3-1-) 1998 (SD, belägg i OHN). Ljungby Källstorp 1893 (K. F. Dusén i UPS); Ljungbyholm (C. M. Rydén i LD och UPS). Ryssby Rockneby, gårdsplan, 1968; Rockneby, permanent vall, 1968 (båda H. G. Bruun i UME). Åby Björnö, vattenfyllt dike, 1967; Björnö, Västra Storön, sump, troligen spontan, 1969; Orrenäs, planen vid logen, 1968 (alla tre H. G. Bruun i UME). Mönsterås Ålem Timmernabben, hamnen, 1968 (H. G. Bruun i UME). Nässjö Nässjö Hunseberg 1900 (P. Johansson i LD). Sävsjö Sävsjö Vallsjö (Rechinger 1932). Västervik Gamleby 1902 (L. Björkman i UME). Västervik Stora varvet 1910 (H. Svensson i UPS). Växjö Berg 1879 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD). Växjö 1919 (A. S. Trolander i LD); Garvaregården 1915 (A. S. Trolander i LD).
Uppgifter om ssp. transiens (alla belägg bestämda av SS). Aneby Haurida Nynäs 1889 (A. Mattsson i UPS). Jönköping Ljungarum Strömsberg, Kvarndammen (Rechinger 1932). Visingsö södra ekplanteringen ovan Rönäs, 1877 (J. E. Zetterstedt i UPS). Öggestorp 1870 (K. Johansson i UPS). Kalmar Kalmar 1890 (C. O. U. Montelin i LD); Skälby 1861 (E. V. Ekstrand i UPS); Svaneberg 1861 (K. J. Lönnroth i UPS). Ryssby Ryssbylund 1864 (G. Tiselius i UPS). Ljungby Annerstad Bolmån, Skeen 1934 (C. G: Lillieroth i LD). Mönsterås Mönsterås S om köpingen 1893 (K. F. Dusén i UPS). Oskarshamn Misterhult Kråkelund (6H3b 4-0-), strand, 1986 (AxL, belägg i OHN); 200 m N Viråns utlopp (6G1i 1-4-) 1984 (IA, belägg i OHN). Oskarshamn Fredriksberg 1909 (G. Linderoth i OHN). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3815), komposterat trädgårds- och risavfall, 2005 (A. Svenson i S). Värnamo Nydala Karlsnäs 1945 (H. Hjelmqvist i LD). Västervik Västervik pappersbruket (7H0a 0600), fyllmassor, 2004 (RK, belägg i OHN).
