trådveronika
Veronica filiformis
Murveronika
Trådveronikan härstammar från sydvästra Asien. Den infördes till Sverige som trädgårdsväxt under 1900-talets första hälft och odlas i stenpartier och naturgräsmattor. Arten sätter inte frö hos oss men har en kraftig vegetativ förökning. Den uppträder som ogräs på svagt fuktig, näringsrik jord i solöppna till något beskuggade lägen. Framför allt ses den i gräsmattor, där den lätt blir dominerande, men även i rabatter och trädgårdsland. Med utkast når arten vägkanter, åkerkanter, skogsbryn och skräpmark; på några platser har den acklimatiserat sig i måttligt fuktig gräsmark eller i bäckdalar.
Funnen i 322 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Ganska sällsynt, men ojämnt spridd med relativt få fynd i sydväst och nordost. – Förvildad; bofast.
Arten är under spridning; dock begränsas den möjligen av försommartorka och brist på lerigt underlag i mellersta Kalmar läns kusttrakter (Rühling 1997).
Trådveronikan härstammar från sydvästra Asien. Den infördes till Sverige som trädgårdsväxt under 1900-talets första hälft och odlas i stenpartier och naturgräsmattor. Arten sätter inte frö hos oss men har en kraftig vegetativ förökning. Den uppträder som ogräs på svagt fuktig, näringsrik jord i solöppna till något beskuggade lägen. Framför allt ses den i gräsmattor, där den lätt blir dominerande, men även i rabatter och trädgårdsland. Med utkast når arten vägkanter, åkerkanter, skogsbryn och skräpmark; på några platser har den acklimatiserat sig i måttligt fuktig gräsmark eller i bäckdalar.
Funnen i 322 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Ganska sällsynt, men ojämnt spridd med relativt få fynd i sydväst och nordost. – Förvildad; bofast.
Arten är under spridning; dock begränsas den möjligen av försommartorka och brist på lerigt underlag i mellersta Kalmar läns kusttrakter (Rühling 1997).
Första fynd
Tidigast insamlad 1936 i Växjö Växjö, sandhög (B. O. Jungstedt i GN, bestämning T. Elfström 1989). – Först publicerad av S. Nordenskjöld (1943) från Kalmar Kalmar (´under spridning´).
Lokaler
Tidigare uppgifter. Jönköping Hakarp 1500 m SV kyrkan 1975 (SgJ RC). Jönköping 700 m VSV Dunkehalla kyrkogårdskapell 1966 (SgJ). Skärstad 200 m SSV Ed, ängsmark, 1976 (B. Fingalsson). Kalmar Hossmo Binga vid bron 1955 (K. Nyström i S, bestämning E. Asplund). Kalmar se primäruppgift; Södra kyrkogården 1974 (H. G. Bruun i LD under namnet V. procumbens, ombestämning PL 1982). Nybro Kristvalla Södra Gunnabo, gräsmatta, 1971 (H. G. Bruun i UME). Västervik Gladhammar Kilmare, vägkant och gräsvall, ymnig 1970 (E. Almquist i S, Almquist ms 1975). Växjö Sjösås Braås 1977 (S. Åberg i OHN under namnet V. persica [trädgårdsveronika], ombestämning ÅR). Växjö se primäruppgifter, vidare: ogräs i trädgårdsland 1949 (D. Berntman i GB); äng, 1962 (G. Malmeström i GB, bestämning C. Blom 1967); Södra Esplanaden 9a, 1949 (I. Söderberg i UPS).
Tidiga, ej accepterade uppgifter. Jönköping Skärstad 700 m NO Drättinge, rybsåker, 1977 (B. Fingalsson); helt osannolik miljö. Växjö Östra Torsås Askeberga 1958 (J. Johannesson i OHN); säkert inplanterad med avsikt.
Tidiga, ej accepterade uppgifter. Jönköping Skärstad 700 m NO Drättinge, rybsåker, 1977 (B. Fingalsson); helt osannolik miljö. Växjö Östra Torsås Askeberga 1958 (J. Johannesson i OHN); säkert inplanterad med avsikt.
