kaukasiskt fetblad
Phedimus spurius
Mer information om arten

Sedum spurium

Denna prydnadsväxt härstammar från Kaukasus, nordöstra Turkiet och nordvästra Iran. Den omnämns inte i litteraturen från början och mitten av 1800-talet och kan knappast ha kommit i odling förrän mot slutet av 1800-talet. Dess spridning bör sedan ha skett ganska raskt; redan i början av 1900-talet var arten känd från större delen av landskapet. Den påträffas som kvarstående och förvildad vid torpruiner och i gårdsmiljöer, på kyrkogårdar, berghällar, stenmurar och stengärdesgårdar, men den är fullt konkurrenskraftig även i sluten gräsvegetation, t.ex. på betesmark eller i gräsmattor. Genom sitt reviga växtsätt förmår den sprida sig över stora ytor.

Första fynd

Först insamlad 1862 av D. M. Eurén i Jönköping (belägg i LD under namnet Sedum telephium * purpureum [röd kärleksört], ombestämningen anonym); kanske från odling. – Först publicerad från Älmhult Stenbrohult av Lilja (1870, under namnet Sedum ciliare), ´i mängd å Stenbrohults kyrkogård´, där den fanns ännu under inventeringen (SN IN). Detta är första litteraturuppgift från Sverige (några skånska lokaler nämndes samtidigt).

Variation

Blommorna är oftast ganska ljust rosa, men former med mörkt rosa eller vita blommor förekommer.

Utbredning

Funnen i 1274 rutor; tidigare uppgifter från 111 rutor. Mycket vanlig; ett par mindre luckor i nordväst och sydväst beror troligen på bristande intresse från inventerarna. – Förvildad; bofast.