höstlånke
Callitriche hermaphroditica
Höstlånke växer i mineralsaltrika, rena lugnvatten, oftast på 0,5–1 meters djup men ibland djupare (till 3 m). I Småland förekommer den dels i skyddade brackvattensvikar, dels i sjöar, där den i allmänhet föredrar grus- eller sandbotten. Några gånger har växten påträffats i långsamt flytande åar.
Höstlånke avviker starkt, både i habitus, fruktkaraktärer, blomningsstrategi och bladform, från andra svenska lånkar. Till utseendet påminner den mer om något slags späd vattenpest Elodea. Den blommar och sätter frukt under vattenytan och utbildar aldrig flytande rosetter.
Martinsson (1989) påvisade att höstlånke minskar i Skåne och i Uppsala län, troligen dels på grund av övergödning, dels på grund av upphört strandbete. Ingen motsvarande minskning kan dock påvisas i Småland, där arten tvärtom aldrig varit känd från så många platser som nu.
Funnen i 30 rutor; säkra tidigare uppgifter från 7 rutor. Vanlig i Sommen (lokalerna nedan är bara exempel), sällsynt i övrigt i norra Småland, saknas i söder. – Ursprunglig.
Höstlånke avviker starkt, både i habitus, fruktkaraktärer, blomningsstrategi och bladform, från andra svenska lånkar. Till utseendet påminner den mer om något slags späd vattenpest Elodea. Den blommar och sätter frukt under vattenytan och utbildar aldrig flytande rosetter.
Martinsson (1989) påvisade att höstlånke minskar i Skåne och i Uppsala län, troligen dels på grund av övergödning, dels på grund av upphört strandbete. Ingen motsvarande minskning kan dock påvisas i Småland, där arten tvärtom aldrig varit känd från så många platser som nu.
Funnen i 30 rutor; säkra tidigare uppgifter från 7 rutor. Vanlig i Sommen (lokalerna nedan är bara exempel), sällsynt i övrigt i norra Småland, saknas i söder. – Ursprunglig.
Första fynd
Tidigast uppgiven av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping, ´uti gropar och stillastående wattn´. Uppgiften kan vara riktig, då det finns belägg från Jönköping 1887 (A. Arvén i PerBrahe och S); å andra sidan är det osäkert om Wåhlin avgränsade arten så som nu är brukligt. – Första belägg är från Jönköping Huskvarna 1869 (C. A. Andersson i UPS).
Variation
Höstlånke varierar i Sverige i fruktstorlek (Martinsson 1991). En typ, med frukter längre än 1,5 mm, är utbredd i Norrlands inland samt i brackvatten söderut till nordöstra Småland, medan en annan typ, med frukter i allmänhet mindre än 1,5 mm, är sydlig med förekomst i sötvatten i Götaland och Svealand. Skillnaden är mycket påtaglig och typerna ger intryck av att vara geografiska raser med olika invandringshistoria. Båda förekommer i Småland och kommer nära varandra i Västervik: i Ukna sjön Vindommen växer den småfruktiga rasen, i Loftahammar Stora Sondered den storfruktiga i en havsvik. Det är möjligt att alla brackvattensförekomster i Småland hör till den storfruktiga rasen och att sötvattensförekomsterna representerar den småfruktiga. Tyvärr har dock inte allt tillgängligt material granskats ur denna synpunkt.
Lokaler
Samtliga lokaler. Eksjö Edshult Solgen 1 km V Bredagård (6F5d 3811), badplats, 1994 (RC, belägg i S). Eksjö (K. F. Dusén 1868), 1891 (G. H J. Dahl i S), 1903 (A. Stjernspetz i S), 1904 (Y. Stjernspetz i S) [troligen = Höreda Södra Vixen]. Höreda Solgenån 450 m O Holma (6F7a 0744), näringsrik å, 1989 (RL TW EaW, !ThK); Solgenån 300 m S Markestad (6F7b 0304), näringsrik å, 1989 (RL, belägg från 1990 i LD, !K. Martinsson); Södra Vixen 200 m N Brännö (6E7i 4443), sandbotten, riklig 1989 (JW PeW, belägg i LD, !ThK); Södra Vixen 50 m S Övrabo (6E7j 3708), sandig sjöstrand, 1989 (RL, !ThK); Södra Vixen i öster (6E7j 3010) 2005 (MgE M. Carlsson). Mellby Solgen 900 m N Mosstorp (6F5c 4536), sjöstrand, 1990 (RL, belägg i LD, !K. Martinsson). Jönköping Barnarp Barnarpssjön 1884 (O. H Gadamer i UPS; ytterst rikligt enligt Gadamer ms 1919). Huskvarna se primäruppgifter. Jönköping se primäruppgifter. Rogberga Rogbergasjön 1 km V kyrkan (7E0b 2032), sandstrand, 1989 (GW SK BjW, belägg i GW:s herbarium, !K. Martinsson); Tenhultasjön 1880, 1886 (K. Johansson i UPS). Skärstad Landsjön (Nordenstam ms 1919); 6 lokaler på 1970-talet (B. Fingalsson), senare t.ex. Kaxholmen (7E3c 0501), sjöstrand, 1989 (IB TsK, belägg i LD, !ThK), 2003 (HT) och 700 m VSV Lyckås (7E3c 3128), sjöstrand, rikligt, 1992 (ÅW). Öggestorp Tenhultasjön i N (6E9c 4134), bäck, 1989 (RgL). Nässjö Barkeryd Hästsjön 350 m SO Kramsäng (7E0g 1324), sjöbotten, 1990 (IB, belägg i LD). Nässjö Stensjön (6E6i 4314), sandig sjöstrand, 1990 (JW PeW MgE, belägg i OHN, !ThK). Tranås Adelöv Valen 1100 m SSO Stranden (7E6g 0145), dyig sjö på 50 cm djup, 1991 (JJ); Valen 1200 m O Åsen (7E5g 4946), sedimentbotten på ca 50 cm djup, 1991 (JJ). Säby Illern (7F6a 1-3-) 1988 (Jaldemark m.fl. 1990b); Sommen 900 m SO Aggasgården (7F9a 1411), sandig sjö, ca 50 cm djupt, 1992 (JJ); Sommen 1000 m SO Björkön (7F7a 2726), sandig sjö, rikligt, 1992 (JJ); Sommen 450 m NNO Klunken (7F6a 4744), sjövik, på sedimentbotten, 1983 (KR, belägg i LD, !K. Martinsson); Sommen 500 m ONO Klunken (7F6a 4546), sandig sjö, på ca 50 cm djup, 1992 (JJ); Sommen 500 m SV Romanäs (7F7a 3133), grund sjövik, 1991 (JJ); Sommen 1200 m OSO Rödjedal (7F7a 3819), sandig/grusig sjö, 1992 (JJ); Sommen 600 m N Sjövik (7F6b 2409), sandig sjö, på ca 50 cm djup, riklig 1992 (JJ, belägg i LD, !ThK); Sommen 300 m OSO Tismetorpet (7F8a 2022), grund, sandig sjöstrand, riklig 1991 (JJ). Valdemarsvik Tryserum 800 m SO Fiskartorpet (7H7b 3823), havsvik, 1994 (StK, belägg hos finnaren); Kattedal vid bryggorna (7H9a 1506), näringsrik havsvik, 1994 (StK), 2000 (JEH HT m.fl). Östra Ed 300 m OSO Hummelviken (7H7a 1105), näringsrik havsvik, 1989 (StK, !K. Martinsson), 1991 (StK); Kaggebo vid bryggorna (7H6a 1202), havsvik,1989 (StK, !K. Martinsson). Värnamo Fryele 300 m S Gustavsberg (6E0a 2102), å, 1989 (JS, belägg hos finnaren). Västervik Loftahammar Bredvikens SO-del 700 m NNO Udda (7H5b 1403), uppdragen av sjöfågel och ilandfluten i mängd, 1989 (BD, belägg i Vvik, !K. Martinsson 1989); NV om Stora Sondered, O Bergholmen (7H5a 2239), lerig brackvattensstrand, 1987 (BD, belägg i Vvik, !K. Martinsson); 300 m V Stora Sondered (7H5a 1-4-) 1988 (K. Martinsson, belägg i S); Frisksjön, vik 1000 m N Lilla Stensholmen (7H4a 4230), sandstrand, 50 cm djupt vatten, 1987 (BD, belägg i Vvik, !K. Martinsson 1987); Ärmdalen 650 m SO Udda (7H5b 0105), brackvatten, 1989 (BD AMH). Ukna Vindommen 500 m N om Högtomta (7G9g 0236), finsandig strand på halvmeterdjupt vatten, 1987 (BD, belägg i Vvik, !K. Martinsson), 1988 (K. Martinsson i S). Västra Ed Grönslätt vid brygga (7G5j 4143), brackvattensstrand, 1990 (BD, belägg i Vvik, !K Martinsson). Västrum Slingsöviken 600 m SV Annelund (6G8i 0017), brackvatten, ilandfluten, 1990 (BD, belägg i Vvik, !K Martinsson). Överum Såduggen i SO 50 m från avloppet (7G6f 0348), lerig sandbotten på 50 cm djupt vatten, 1982 (BD, belägg i Vvik, !K. Martinsson 1987), 1986 (AxL, belägg i OHN). Växjö Uråsa Skye utan år (S. Lewenhaupt i S; enligt Hård ms 1924 har insamlaren särskilt tillfrågats om lokalen var riktigt angiven).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Tidigare uppgifter utan belägg finns från ytterligare 40 rutor (!), nästan alla säkerligen felaktiga. – Alvesta Västra Torsås (Nicklasson 1993); uppgiften avser en lokal 600 m VSV till V Torsås kapell (4E7e 0636), källa i betad äng. Ett belägg från 1992, nu i S, bestämdes av Karin Martinsson 1992 till höstlånke men ombestämdes av henne 2005 till sommarlånke C. cophocarpa. Sävsjö Sävsjö ´uppströms Sävsjön´ (Jaldemark m.fl. 1990); okänt vad denna uppgift grundar sig på.
Osäkra och oriktiga uppgifter. Tidigare uppgifter utan belägg finns från ytterligare 40 rutor (!), nästan alla säkerligen felaktiga. – Alvesta Västra Torsås (Nicklasson 1993); uppgiften avser en lokal 600 m VSV till V Torsås kapell (4E7e 0636), källa i betad äng. Ett belägg från 1992, nu i S, bestämdes av Karin Martinsson 1992 till höstlånke men ombestämdes av henne 2005 till sommarlånke C. cophocarpa. Sävsjö Sävsjö ´uppströms Sävsjön´ (Jaldemark m.fl. 1990); okänt vad denna uppgift grundar sig på.
