vitplister
Lamium album
Vitplister växer helst på frisk, kväverik mulljord, särskilt på gårdsplaner, tomter, stadsgator, bangårdar, åker- och vägkanter samt avfallsplatser. Arten sprids med transporter av olika slag – bland annat har den gynnats av utbyggnaden av järnvägsnätet – och den har ökat starkt sedan slutet av 1800-talet. I inre Småland uppgav Scheutz (1864) den endast från några få platser nära blekingegränsen. Hård (1924) kunde för samma område redovisa ett 40-tal lokaler, och nu är antalet rutor inom detta nästan 300. ´I Alvesta, där den först observerades av Gadamer 1911, är den nu [1924] enl. Pleijel allmän´ (Hård 1924). I vår tid kan vi se hur växten ökat ganska kraftigt kring Alvesta Alvesta. – I Kalmar län var den däremot ganska spridd kring 1800-talets mitt (Scheutz 1857, Sjöstrand 1863).
Funnen i 530 rutor; tidigare uppgifter från 135 rutor. Vanlig i södra och mellersta Kalmar län, i delar av Alvesta och från Sävsjö Sävsjö till Tranås Säby; ganska vanlig i norra Kalmar län; i övrigt ganska sällsynt till sällsynt. – Bofast kulturföljeslagare; vid kusten kanske gammal, i inlandet åtminstone till största delen nyinkommen.
Funnen i 530 rutor; tidigare uppgifter från 135 rutor. Vanlig i södra och mellersta Kalmar län, i delar av Alvesta och från Sävsjö Sävsjö till Tranås Säby; ganska vanlig i norra Kalmar län; i övrigt ganska sällsynt till sällsynt. – Bofast kulturföljeslagare; vid kusten kanske gammal, i inlandet åtminstone till största delen nyinkommen.
Första fynd
Först angiven från Småland av Linné (1745a), indirekt genom att han angav det småländska namnet plistor. En lokal, Värnamo Fryele Näsbyholm, preciserades först av Elias Fries (ms 1811b); förmodligen hade växten tagits dit av Barthold Ennes.
Bygdenamn och bruk
Bygdenamn: plistor (Linné 1745a); vit suga (Göteryd), sötsuga (Södra Möre, Linder 1867); blindnässla (Mönsterås; ”blind” = ungefär ”utan verkan”, på grund av att bladen saknar brännhår, J. Christoffersson ms 1993b); korsnässla (Linderås; på grund av de korsställda bladen); gubbaskägg (Mortorp). Om inget annat sägs är namnen hämtade från Vide 1966.
Variation
En form med svagt rosa blommor är samlad i Oskarshamn Oskarshamn 1911 (G. Linderoth i OHN). – Sylvén (1959) angav en ytterst sällsynt form med helbräddade blad från Växjö Växjö 1934–36 (A. S. Trolander i LD S och UPS). Växten var dock inte vild utan (enligt påskrift på några av exemplaren) odlad i Trolanders trädgård, Norra Esplanaden 9.
