Ormtunga växer i fuktiga till måttligt torra havsstrandängar, särskilt i de lägre delarna. Den tål där viss ohävd och kan till och med finnas inne i glesa vassbestånd. I inlandet förekommer den mycket sällsynt på basrik jord i fuktiga betesmarker och någon gång även i slåttermarker. Dessutom kan man finna den i fuktig skogsmark, särskilt strandskog.
Växten har ansetts som betesgynnad, men detta kan ifrågasättas. Wirén (1998) undersökte sydsmåländska havsstrandängar och visade att den visserligen trivs där vegetationen inte är alltför högväxt men är sällsynt på betesmark. Den viktigaste orsaken är troligen att växten vid betning förlorar så stor del av sin biomassa.
Ormtungan har uppenbarligen gått tillbaka starkt i inlandet – det finns äldre uppgifter från 17 inlandsrutor men aktuella uppgifter endast från sex (på två av dessa verkar arten nu vara försvunnen).
Arten betraktas som hotad i Jönköpings län.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 92 rutor; tidigare uppgifter från 60 rutor. Vanlig vid havet, mycket sällsynt i inlandet och där nu bara i norra Småland. – Ursprunglig.
Lokaler
Samtliga inlandslokaler
Alvesta Skatelöv Hössö Västregård (Scheutz 1871), kanske = Vevik 1910- eller 20-talet (J. Strandmarks herbarium enligt Stig Johnsson 1993).
Eksjö Eksjö nära Skurugata (Scheutz 1857) = Bjässarp (Scheutz 1864).
Jönköping Månsarp Taberg 1865 (C. A. Eurén i LD, J. E. Zetterstedt i UPS; i ´löfängarne på nordöstra sidan ... på ett enda ställe, men der temligen ymnigt´ enligt Zetterstedt 1866), 1877 (J. Cnattingius i Vvik); ej återfunnen (G. Bjurulf 1950). Skärstad 1886 (C. Rendahl i LD), 1887 (E. Hadders i S); Hultarp 1893 (A. Arvén i PerBrahe); 1250 m NO punkt 144,31 (7E3b 1748), fuktigt igenväxande bete, 1989 (NT JA), 1990 (B. Fingalsson), ej sedd 1995, 1997 eller 2003 (A. Jansson). Visingsö 1888 (H. Pettersson i GB och Vvik); på gräsmark i komministergårdens trädgård (G. Mozart enligt Zetterstedt 1878).
Ljungby Angelstad ´Bolmen´ (Gadamer ms 1919; dock osäkert om lokalen låg vid tätorten med detta namn).
Oskarshamn Kristdala Krösås (6G2d 2727), torrt öppet naturbete, 10–20 ex 1998 (ÅR), 2005 (ÅR).
Sävsjö Vrigstad 1893 (A. Lindegrén i S).
Tingsryd Urshult 1863 (J. Berggren i LD), 1875 (N. M. Sjöstrand i GB) = Äskekulla (J. Berggren enligt Scheutz 1864).
Tranås Adelöv 600 m SO Sjöberga (7E6g 3149), kalkrik, frisk strandskog, 1985 (JJ, belägg i LD), 50 ex 1995 (TF), 27–29 ex 2004 och 2005 (JJ).
Vetlanda Karlstorp 400 m NV Prästharsnäs (6F5g 0740), kärräng, ca 200 ex 1983 (HJ RoL), ej sedd 1995 (AfL) eller 2001 (R. Karlsson). Näsby 1200 m SSO Sand (6E4j 1425), strand, alskog, 1984 (AfS, belägg från 1987 i LD), ett 100-tal ex 1999, 2002 och 2005 (TM m.fl.). Näshult Prästtorp (Scheutz 1871). Vetlanda 1869 (O. Lindvall i OHN), 1870 (F. Petersson i S).
Västervik Hallingeberg (Scheutz 1862). Hjorted (Scheutz 1862); Flugebro (Östberg ms 1867); 600 m O Gagnskulla (6G6f 0748), barrskog på f.d. tomtmark, 1984 (NOH).
Växjö Dädesjö (J. Palmgren enligt Hård ms 1913); Åshult 1907 (Lindwall 1908).
Älmhult Pjätteryd/Stenbrohult ´Möckeln, på en holme´ 1897 (L. M. Neuman i LD).
Osäkra inlandsuppgifter
Jönköping Norrahammar (Wirdemark & Thulin 1972); sannolikt oriktigt (AB, MsT).
Värnamo Värnamo 1867 (H. Fogelin i Finnved); sannolikt feletikettering.
