brunröd daglilja
Hemerocallis fulva
Mer information om arten

Brunröd daglilja härstammar från Kina. Den har odlats länge som prydnadsväxt – i Småland fanns den i prästgårdsträdgården i Älmhult Stenbrohult (Linné 1732 under namnet Hemerocallis floribus fulvis). Numera är växten rätt ovanlig i trädgårdarna, men den står ofta kvar vid ödetorp och andra ödeställen. Den påträffas också på vägkanter, utkasthögar och tippar. Växten är steril och sprids helt och hållet vegetativt.

Första fynd

Tidigast noterad 1811 av Elias Fries i Hylte Femsjö: ´Här blommade Hemerocallis fulva, hvilken ock finnes vild i gärdet på ett ställe som kallas Tuggalite, där – för 120 år sedan vid pass – ett torp var af samma namn. Har dåck i sednare tid mycket blifvit minskad af svin, som begärligt söka rötterna´ (E. Fries ms 1811b). – Först publicerad från Tingsryd Älmeboda (Karlsson & Nosslin 1993), utan lokal men baserat på fynd gjorda av Signe Karlsson i Persmåla (4F3d 4725), utkast bakom ladugård 1986, och Petersborg 600 m SV gården (4F2d 2007), skogsdunge 1983.

Utbredning

Funnen i 113 rutor; tidigare uppgifter från 3 rutor. Spridd men sällsynt i hela landskapet, dock något vanligare i kusttrakter i delar av Kalmar län. Säkert ej alltid antecknad. – Ofta länge kvarstående men att betrakta som tillfällig.

Lokaler

Tidigare uppgifter om förvildning.
Hylte Femsjö se primäruppgifter. Älmhult Stenbrohult Stubbinge 200 m VSV gårdarna, torprest, 1971; Ugnhult 50 m S den västra gården, avfallshög, 1971 (båda S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004).