röd kärleksört
Hylotelephium telephium subsp. telephium
Mer information om arten

Sedum purpureum; S. telephium ssp. telephium

Röd kärleksört har en stor utbredning i Eurasien, men i Sverige kan endast de rika förekomsterna i sydvästra Skåne (Tyler 1996b) vara spontana. Längre norrut och österut odlas den till prydnad och förvildas ibland. I Småland är den känd sedan mitten av 1800-talet (se primäruppgift) och fanns då främst på kyrkogårdar, något som inte längre gäller: idag ses den mest på vägrenar, ibland även på sophögar eller som odlingsrest på ödetomter. Men i en del av sydvästra Småland (delar av Alvesta och Älmhult) växer den även i sluten gräsmark, ibland i stor mängd och tydligt självspridd.

Första fynd

Först noterad 1860 av A. W. Liljeson från Eksjö Edshult kyrkogård (Liljeson ms 1861 under namnet S. purpureum). Först publicerad av Scheutz (1864) under namnet Sedum Thelephium * S. purpureum: ´förekommer stundom på kyrkogårdar t. ex. Pjetteryd och Tutaryd´. Senare (Scheutz 1871) betonade han att arten ´bör upptagas i Smålands flora med samma skäl, som Euphorbia Cyparissias [vårtörel] och flere andra´. – Den röda kärleksörten återfanns på en av primärlokalerna under inventeringen: Älmhult Pjätteryd skogsbryn bakom kyrkan (4D6i 1010) 1980-talet (BM).

Utbredning

Funnen i 33 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Ganska vanlig i ett begränsat område i södra Småland, i övrigt sällsynt men troligen något förbisedd på grund av den sena blomningstiden. – Förvildad; bofast (i stora delar av landskapet dock bara kvarstående eller tillfällig).

Lokaler

Samtliga lokaler.
Alvesta Västra Torsås Elensbäck, södra gården (4E5d 2018), vägren, förvildad, några ex 1989 (SK AtT, belägg i SK:s herbarium); Hökhult vid sågen (4E6d 0446), vägkant, 1989 (SK BM); Kvarnanäs (4E4e 2421), spridd i gräsmatta och syrenbuskage, 2003 (TsB); Moeboda (4E5e 4427), ängsmark, förvildad, 1990 (GW); Olofshylte, Bokelund (4E4d 4249), vägren (förvildad), 1989 (JEH), 2003 (TsB); Olofshylte, Nyadal (4E4d 4649) 1990 (JEH); 1 km ONO Steglehylte (4E4f 0516) 1988 (SK ABC).
Eksjö Edshult se primäruppgifter. Eksjö 1905 (K. Claeson i OHN).
Emmaboda Algutsboda Ängalund (4F8h 1510), husgrund, 1990 (ThK), 1999 (TsB). Långasjö förvildad (Elgqvist ms 1912).
Hylte Femsjö kyrkogården (Scheutz 1871). Färgaryd Högseryd, södra gården (5C2i 4628), vägren, förvildad, 1988 (SK GW BjW). Södra Unnaryd Södra Sävsås i vägskälet (5D2d 4001), vägkant, 1989 (ABC SK).
Högsby Fågelfors Kronbo (5F8j 1647), stenmur, 1990 (TmN, belägg i Emdal).
Jönköping Gränna nya kyrkogården; folkskolan (båda Janzon ms före 1907). Ljungarum Råslätt (Nordenstam ms 1919).
Kalmar Kalmar Rostadsparken, gammal kultur, 1969 (H. G. Bruun i UME); Svinö, brofästet på östra delen av ön (4G6h 3904), strandgrus, 2 ex 1990 (CrA). Ljungby Moskogen i SO (4G7e 0228), soptipp, 2004 (A. Svenson m.fl.). Åby Björnö, parken i halvskugga, 1968 (H. G. Bruun i UME).
Ljungby Tutaryd kyrkogården (Scheutz 1864).
Markaryd Markaryd Ekholmen (4D2c 3143), intill banvall, 1981 (TH, belägg hos finnaren, !ThK). Traryd Axhult station, fåtalig, 1936; mellan bron över Lagan och Åsaklint, vägkant, 1936 (båda Andersen ms 1936).
Tingsryd Almundsryd 850 m V punkt 144,60 (4E1g 4229), strandzon bevuxen med kort gräs, 1989 (SK ABC). Väckelsång, stenmur, 1924 (E. Rüdeberg i OHN, !ÅR); 800 m NV Sutareslätt hållplats (4E4i 3335), vägren i gräsvegetation, 1988 (SK ABC).
Tranås Säby Norrabytippen (7F7a 2019), jordplan, 2002 (A. Svenson i S); Tranås 1927 (G. Hellgren i Säby); 500 m S reningsverket (7F7a 0222), skogsbryn, på skräpmark, förvildad, 1993 (JJ); 800 m S Stoeryds skidbacke (7F7a 0804), skräpmark på industriområde, 2002 (JJ).
Vaggeryd Bondstorp 200 m S punkt 313,8 (6D7h 0735), jordhög, 1986 (KJ). Hagshult Järnboda 100 m O den södra gården (6E1b 4724), avfallsplats, 1991 (JS).
Värnamo Fryele Stora Hyltan (5E8b 2212), buskage, förvildad, 1991 (JS). Nydala Sjötorpet, huset vid vägen (6E0b 0548), avfallshög, 1990 (JS); Steningaryd (5E9c 3745), berghäll, 1990 (JS). Värnamo Ekenhaga (5D8i 2314), handelsträdgård, 1984 (IC).
Växjö Växjö 1892 (G. Lekander i Vetl); kyrkogården 1869 (Elmqvist ms 1871).
Älmhult Göteryd Arveka vid sydligaste gården (4D4f 3931), vägkant, 1980-talet (BM); Gölsön (4D4i 2013), spridd vid gården 1989 (TH). Härlunda Ellagölshult (4E2e 2235), förvildad ur trädgård, 1980-talet (RgE); 250 m SSV Grönadal (4E4e 0235), igenvuxen äng, några ex, förvildad, 1988 (SK ABC), riklig på vägkanter runt huset 2003 (TsB); Långasjömåla vid mellersta huset (4E3e 0300), vägkant, självsådd, 2003 (TsB). Pjätteryd se primäruppgifter. Stenbrohult på kyrkogården 1870-talet, 1909 (N. Johnsson enligt S. G: Nilsson & I. Nilsson 2004), rikligt 1970 (S. G: Nilsson & I. Nilsson 2004), Virestad Brommeshult 50 m S torvindustri (4E5c 2045), avfallsplats i torvmosse, 1989 (IU); 200 m SV Kärrsholm (4E6b 4321), förvildad trädgård, 1988 (IU); Sutarekull, mellangården (4E3a 2608), förvildad på betesäng, 1989 (JEH). Älmhult 1909, 1927 (N. Johnsson i S resp. LD och UPS); Froafälle, södra gårdarna (3D3j 4228) 1990 (JEH); Svanaboda (4D3i 4936), rikligt förvildad på gräsmark (tomt), 1989 (ThK); Åkesholm, östra gården (4D4j 0502), liten jordplätt på stengärde, 1989 (SK, belägg hos finnaren, !ThK), Älmhult 250 m SO lokstallarna (4D3j 4823), grusig banvall, förvildad, 1985 (JEH).

Osäkra uppgifter.
Gislaved Gislaved 1912 (H. Palmgren i Kulb). Exemplaret var troligen odlat.
Hultsfred Målilla kyrka 1877 (J. Cnattingius i Vvik); troligen odlad.
Ljungby Södra Ljunga (Strandmark & Strandmark ms); belägg i LD och S samlade i Växjö 1863 av bröderna Strandmark, och med detta artnamn, tillhör kaukasiskt fetblad S. spurium.
Vetlanda Ökna Stora Ökna, kyrkogården (Wetterling ms 1868); osäker utan belägg.
Västervik Gamleby Dämkärr (Hansson 1991) kan inte godtas utan bekräftelse, eftersom arten i övrigt är okänd i denna del av landskapet.

karta