lunddraba
Draba muralis
Lunddraba är i Europa en sydvästlig art, men i Norden har den sin tyngdpunkt i södra Östersjöområdet. Den konkurrenssvaga, värmekrävande växten trivs på torr, grusig eller sandig jord. Man finner den oftast på hällar, berghyllor, i klippbranter och i utkanten av lövsnår, gärna i ogödslad, välbetad hagmark. Arten växer även på störd mark kring bebyggelse, på grusplaner och någon gång som rabattogräs; flera av de västliga lokalerna har en sådan tillfällig prägel.
Funnen i 174 rutor; tidigare uppgifter från 62 rutor. Ganska vanlig till vanlig i östra Småland (dock ej sedd i södra delen av Kalmar kommun), sällsynt i branterna mot Vättern, i övrigt mycket sällsynt. – Sannolikt ursprunglig, men troligen huvudsakligen en gammal kulturföljeslagare.
Funnen i 174 rutor; tidigare uppgifter från 62 rutor. Ganska vanlig till vanlig i östra Småland (dock ej sedd i södra delen av Kalmar kommun), sällsynt i branterna mot Vättern, i övrigt mycket sällsynt. – Sannolikt ursprunglig, men troligen huvudsakligen en gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Först noterad 1779 av Holmberger, blommande 24 april i Västervik Västervik och med mogen frukt 22 maj i Oskarshamn Misterhult (Holmberger 1780).
Lokaler
Västliga lokaler. Emmaboda Algutsboda Tomeshult Norragård, mellan huset och vägen (4F8f 0130), rabattogräs, bland prydnadsväxter, sparsam, 1990 (ThK). Jönköping Barnarp (Wirdemark & Thulin 1972). Gränna (Scheutz 1871), 1890 (J. E. Lundequist i LD PerBrahe och UPS), 1894 (J. E. Lundequist i GB och S), 1896 (J. E. Lundequist i UPS); Getingaryd (Allvin 1859), 1889 (F. Hagström i GB S och UPS), 1919–20 (O. F. E. Lundequist 1925) = 400 m ONO Getingaryd (7E8f 2504), torr betesslänt, 1987 (BH, !ThK); nedom Kleven (Janzon ms före 1907); berget nedom Låstorpet 1879 (C. A. Andersson i UPS); Mällby 1873 (E. von Otter i S); mellan Skarpen och Kabbarp i prästgårdens bete (Janzon ms före 1907); Vretaholm 1880 (C. A. Andersson i UPS). Huskvarna många uppgifter, först hos Scheutz (1862); Huskvarnabergen 1865 (Zetterstedt 1866), Huskvarnabergen ovan Rosendala 1878 (J. E. Zetterstedt i UPS); Bergsgatan (7E1b 3645), lövskogsbrant, 1990 (SgJ RC). Jönköping 1864 (J.Törnblad i S)–1880-talet (H. W. Arnell 1915). Skärstad 800 m SO Bosgård 1968 (B. Fingalsson); 900 m S Brunstorp 1976 (SgJ); 1100 m SSO Brunstorps värdshus (7E2b 0840) 1979 (SgJ); S om Grav (7E4c 1812) 1978 (B. Fingalsson), 1990-talet (MsT); 1400 m V Mårtenstorp (7E4cv 0806), stranden av Vättern, 1978 (B. Fingalsson); Rudu 100 m V om den nordvästra gården (7E2b 4441) ca 1980 (MsT); 900 m S Stickelösa (7E3c 3026) 1980 (B. Fingalsson). Lessebo Ekeberga Kosta glasbruk sparsamt (E. Fogelberg och G. Sundberg enligt Scheutz 1885). Nybro Hälleberga Hetalåga (5F1i 3502), torr betesmark, 1989 (SÅ). Örsjö Högahult 200 m NO den södra gården (4F6i 0847), häll och klippbrant vid ladugård, ganska riklig, 1987 (ThK, belägg i S); 150 m NO–NNO kyrkan (4F7j 1018), garageplan, bland gräs, 1989 (ThK). Nässjö Flisby 500 m ONO Mölarps kvarn (7E1h 1349), skräpmark vid såg, 1989 (IB TsK). Tranås Säby Björnklos äng (Ennes ms 1823). Uppvidinge Åseda 50 m O Furusjömåla (5F6h 4322), uppkörsramp, 1990 (AvG, belägg i OHN, !ThK). Älghult 350 m SSO Ekemålen (5F2g 2639) 1989 (LP); Gillbonderyd 150 m NO vägkorsningen (5F2i 1404), betesmark, 1989 (JA); Haga (5F5h 4548), jordhög, 1988 (EtN MK). Älmhult Göteryd 700 m SO Munkagöls S-spets (4D4h 2725), ödetorp, grusplan, några ex 1981 (SK, belägg hos finnaren, !ThK).
