Agen är i Norden en sydlig växt. Sin största utbredning hade den under tidig postglacial värmetid, då den var allmän i delar av södra Sverige (von Post 1925). Många fynd av subfossil ag (frukter och jordstammar) finns från småländska myrar, särskilt i Kalmar län. En stor del av de nuvarande lokalerna kan mycket väl vara relikter från denna tid.
Av landskapets 33 kända lokaler för ag utgörs de flesta (23) av skogsgölar eller mycket små, grunda sjöar med näringsfattigt, brunfärgat vatten. Här växer agen på grunt vatten nära stranden; där gungflyn når ut i vattnet finner man den ofta i kanten av dessa. Detta är den på svenska fastlandet vanligaste typen av lokal (jämför P.-A. Andersson 1982). Tre lokaler utgörs av stränder av större sjöar: Hultsfred Järeda Narrveten, Vetlanda Skirö Penan och Vimmerby Vimmerby Hökesjön; på de båda första har arten dock inte gått att återfinna. Förekomster i strömmande vatten är ovanliga i Sverige (Å. Carlsson 1984) men från Småland är fyra sådana kända (endast de två förstnämnda existerar ännu): Hultsfred Järeda Pauliströmsån, Tingsryd Urshult Mieån, Vetlanda Näsby Strömmahult och Växjö Drev Böksholm.
Den största av landskapets aglokaler, i Kalmar Åby och Kläckeberga, upptäcktes helt nyligen (Johnsen & Rosén 1990). Fyndet blev dock aldrig känt och förekomsten upptäcktes på nytt av Thomas Johansson i februari 2005. Här finns ett hundratal större och mindre kloner spridda inom en yta av ungefär två kvadratkilometer i en brackvattensvik som håller på att växa igen med vass (Burén 2005). Oftast växer agen i kanten av öppna vattenytor eller ute i vattnet, men det finns även bestånd på mark som bara översvämmas vid högvatten. Lokalen är unik inom landskapet även genom att agen verkar öka och spridas. Troligen gynnas arten både av det grunda, elektrolytrika vattnet, som blir starkt uppvärmt om sommaren, och av upphörd hävd (ag är slåtterkänslig, och omfattande vass-slåtter har tidigare bedrivits i området). – Kanske ett parallellfall till hur agen koloniserat i Gotlands myrar, vätar och träsk under 1900-talet (Pettersson 1958)?
Första fynd
Utbredning
Funnen i 26 rutor; tidigare uppgifter från 11 rutor. Sällsynt i östra Småland, saknas i västra. – Ursprunglig.
Ag är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kronobergs län.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Aneby Lommaryd se primäruppgifter.
Eksjö Hässleby Fagersjön 600 m N Rostorp (6F7h 2128), sjöudde, 1986 (AK RS, !ThK), 1995, 1998 (båda RS).
Hultsfred Järeda Narveten (P. Bråkenhielm 1972), ca 500 strån 1974 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD, Stenstorp & Nelin 1976); Pauliströmsån 300 m SSO Lövö (6F3h 3306), rinnande vatten, 1986 (GW SK BjW), 1989 (C. Ljungberg i Emdal), 1996 (Fasth & Larsson 1997). Mörlunda Djupegöls N-strand i ostligaste delen (5G9b 2743), näringsfattig sjö, 1989 (JC); Älmtens N-strand 150 m från sjöns västra ände (5F9j 1934), sjöstrand, 1990 (TmN), 1991 (TmN, belägg i Emdal). Vena 900 m SV Väderums hållplats (6G5d 3303), grund Lobelia-göl [notblomster], bestånd på 2 × 50 m 1990 (SM).
Högsby Fågelfors Sköregöls NO-spets (5G8b 1808), strand, riklig 1990 (GW AN). Högsby Bassegöl (5G5c 0211), gölkant, 1990 (JA). Långemåla Lilla Råsgöl 1948 (R. Sterner i GB) = västsidan av Lilla Råsgöl på västra sidan 125 m S nordspetsen (5G3d 1608), gungfly i vattenbrynet utanför vassbården, 1995 (JC); Stora Skärsgöl 1924 (N. Blomgren i LD); 1 km Ö om Stensjöhyltan vid en liten tjärn S om Skärgöl 1919 (U. Sundelin enligt Sterner ms 1) = Örkullegölen 1924 (N. Blomgren i LD), 1948 (R. Sterner i GB), 1981 (N. Lundqvist i UPS), 1985 (BD, belägg i Vvik), Örkullegölen i SO (5G3d 2641) 1985 (AK, belägg i OHN) och NO (5G3d 2742), 1989 (JC).
Kalmar Kläckeberga och Åby vassområdet innanför Värsnäs, Horsö och Norrö från 650 m NNV och 400 m N Oxhagen (4G7g 3930, 3734) norrut till 250 m N Brännö (4G8g 0741), västligast 1300 m ONO till O Vesslö (4G7g 4427), östligast 750 m NNO Oxhagen (4G7g 4137) och Norrös västsida (4G8g 0235), i brackvatten bland vass, ett hundratal spridda bestånd inom ca 2 km2 2005 (TsB).
Mönsterås Fliseryd Försjön N om Kubben (5G7e 4346, 4443), strand till näringsfattig sjö, 2002, 2006 (JC). Nybro Kråksmåla Gummegöl 60 m SO sjöns sydostspets (5G5b 1917), humös skogssjö, svagt vågexponerat strandavsnitt, rent bestånd 35 × 5 m på stranden och något ut i vattnet, 1982 (JC, belägg hos finnaren), 1989 (JC). Kråksmåla Kroegöl 50 m O om nordspetsen (5G4b 1901), strand vid liten, oligotrof skogssjö, 1988 (JC, belägg hos finnaren). Örsjö Svartgölens NO-sida (4F7j 2822), näringsfattig skogstjärn, sparsam 1989 (ThK, belägg hos finnaren).
Oskarshamn Döderhult Århults lilla göl (L. Cederkvist enligt Sterner 1933, belägg i L. Cederkvists herbarium i OHN) = Svartgölen (5G9g 4705), vassbälte, 1986 (ÅR), 1995 (ÅR, belägg samlat av DH i OHN).
Tingsryd Urshult Mieån på ön 150 m NV Starkeklev (i Tingsås) (3E9i 4412), dyig åkant, 40 blommande ex 1984 (JEH, belägg i LD), 1993 (belägg i LD), 150 strån varav 8 fertila 1996 (JEH G. Gustafsson).
Torsås Torsås 1869 (P. Thorin i S) = Hulekvill (P. Thorin enligt Scheutz 1871), 1873 (P. Thorin i LD Norrk PBrahe S och UPS) = Kåregöls V-sida (4G0b 2103), tunn bård utanför gölens gungflykant, 1983 (ThK, belägg i LD), 1988 (ThK).
Tranås Linderås 1928 (G. Carlsson ms), 1954 (G. Hellgren i Säby); Göberga se primäruppgifter; Kapela i en mindre göl 1921, försvunnen genom utdikning (Hjalmar Bjurulf 1951a); Krigsgölen (Lönnerholm 1967a) = Krigsgölens O-sida (7E8i 0607), strand till skogssjö, ca 5m2 1982 (SS BrS AtT KR), 1995, 1998, 2001 (alla JJ); Vännerydsgölen (7E6i 3809) gölstränder i granskog, riklig 1982 (JJ), 1995, 1998, 2001 (alla JJ). Säby 2100 m NNO Sävsjö (7E9j 2049), skogssjöstränder, 1982 (LT), 1995, 1998, 2001 (alla JJ).
Vaggeryd Byarum mellan Sandsjön och Nöthultagölen (6E5a 4847), 2006 (S. Boberg, L.-E. Joakimson och GlJ).
Vetlanda Karlstorp Pauliström se primäruppgifter. Näsby Strömmahults harg (Scheutz 1878), 1879 (K. E. Kjörling i GB), troligen = Emån 1907 (F. Hagström i Vetl) och Flishults kvarn (Lindwall 1907). Skirö Penan, östra viken (6F2g 0505), sjöstrand, 1980 (FkJ), ej återfunnen 1996 (TM).
Vimmerby Vimmerby Hökesjön i norr (6F8j 1423), klarvattenssjö, 1987 (SM, belägg samlat av BD i Vvik).
Västervik Västrum Annelundsgölen 500 m SO Annelund (6G8i 0027), djup näringsfattig göl, 5– 6 m2, 30 blommande strån 1987 (FG ImJ, belägg i Vvik); Holmsjön i SO (6G9i 0231), strand, 1990 (GB, belägg hos finnaren, AtT, belägg i OHN).
Växjö Drev 1879 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD, C. J. Johansson i S och UPS), 1880 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD) = Böksholm (G. E. Hyltén-Cavallius 1880) = vid ån mellan Böksholm och Möllekulla (Scheutz 1878).
Åtvidaberg Gärdserum 1900 m OSO Rävkullen (8G0e 0841), Öjsjöns strand, 6 m2, ej blommande 1980 (EkM).
Osäkra uppgifter.
Hultsfred Målilla Gårdvedaån (Stenstorp 1962); osäkert vad som avses. Jönköping Ljungarum A6 övningsfält 1964 (Tarland 1985); otroligt. Vetlanda Lemnhult Stora Fly (Antonsson 1972, Statens Naturvårdsverk & Länsstyrelsen i Jönköpings län 1975, Rosander 1981); uppgiften kräver bekräftelse.
