Torpspirea är en hybrid mellan vitspirea S. alba från Nordamerika och häckspirea S. salicifolia från Eurasien. Den odlas som prydnadsbuske, hos oss sedan slutet av 1800-talet. Den sprider sig kraftigt med jordstammar och bildar lätt stora snår. Oftast ser man torpspirea längs vägkanter och banvallar eller i närheten av nuvarande eller tidigare bebyggelse (påfallande ofta vid torprester). Bäst trivs den i fuktiga miljöer; på några platser har jättebestånd utvecklats på stränderna av mindre vattendrag. Den växer bra i sluten skog men blommar där dåligt eller inte alls.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 117 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta (se primäruppgifter). Ganska sällsynt i södra Smålands västra och mellersta delar, i övrigt sällsynt. – Förvildad; bofast.
Lokaler
Exempel på rika lokaler.
Alvesta Blädinge 150 m OSO Oby gård (4E9e 4818), strand längs liten å, spridd på en ca 10 m lång sträcka 1988 (ÅW, belägg i OHN, !ThK).
Emmaboda Vissefjärda V om Svartgöl (4F3g 1433), torprest, rikligt 1981 (ThK, belägg hos finnaren).
Ljungby Kånna 800 m OSO Grönalund (4D9g 1137), järnvägsbank, stort buskage 1980 (IC). Lidhult Älmås 1200 m VNV triangelpunkt 191,5 (5C0j 1827), f.d. järnvägshållplats, stort snår, 1988 (ThK JEH DgE). Odensjö 900 m SSO Skogslyckan (4D9c 3231), dikesvallar, gårdsmiljöer, stor förekomst, 1980-talet (KD).
Markaryd Traryd Hallandsvägen (4D4e 4132), vägkant, mycket stort buskage, 1980-talet (BM, !ThK).
Nybro Madesjö 600 m V Rydaholm (4G7a 2325), torprest, massförekomst, 1985 (ThK).
Vimmerby Frödinge 100 m S Sjundhult (6G9a 4-4-), vägkant/alkärr, 1984 (BD, belägg i Vvik). Södra Vi 300 m O Komramåla (7F2j 3720), vid Stångåns strand, 1988 (SM, !ThK).
Värnamo Fryele Earyd, västra delen (5E9a 2701), fuktig lövskog, 1984 (LA).
Västervik Lofta 600 m NNV Smedstorp (7G5h 2730), sumpskog längs Kumlabäcken, ca 1 hektar, 1988 (BD, belägg i Vvik, !ThK).
