sydlundarv
Stellaria nemorum subsp. montana
Mer information om arten
S. nemorum ssp. glochidisperma; sydlig lundarv
Sydlundarv växer i skuggiga miljöer på fuktig till torr, näringsrik mark, främst i ängsbokskog men även i ek-hasselskog och i alkärr. I sydvästra Småland uppträder den oftast i anslutning till grönsten. Den är i viss mån gynnad av igenväxning och upphörande skogsbete: exempelvis har den i Värnamo Rydaholm utifrån en primär förekomst vid en skogskälla framgångsrikt koloniserat igenlagd åkermark.
Funnen i 21 rutor, tidigare uppgifter från 10 rutor. Sällsynt i Kronobergs län, mycket sällsynt i övrigt.

Första fynd

Först samlad i Ljungby Ryssby 1865 (C. A. Bergh i LD och S) men bestämd till underart först 1971 (Kers 1972). Först publicerad av Fredrik Hård (1924, som S. glochidosperma) från Älmhult Stenbrohult Möckelsnäs, där han själv samlat den 1921 (belägg i GB). – Ännu på båda lokalerna; detaljer nedan.

Lokaler

Samtliga spontana lokaler. Hylte Långaryd Mårås 1969 (L. Lindgren i LD, ssp. montana, bestämning L. E. Kers 1972) = (5C5i 1641), bokskogsbacke, 1988 (LP, !ThK), 1997 (S. Maslo, belägg hos finnaren). Jönköping Ljungarum Strömsbergsskogen 1,3 km O om Ljungarums kyrka (7E0a 4643), bäckdal med rik lövskogsvegetation, 1983 (RC MsT, belägg i S, !ThK). Kalmar Halltorp Värnanäs 1869 (S. J. Enander i S, bestämning L. E. Kers 1971) = ca 500 m S Näset (4G2e 2-2-) 1980 (BtL ABC). Ryssby 400 m NO Fagerlund, N om vägen (5G1g 1734), ek-hasseldunge, 1992 (GW, !ThK), 2000 (ThK). Ljungby Agunnaryd Ramsås 200 m V den östra gården (4E7a 2325), grönstenskulle, 1985 (IC). Berga (5D2h) 1866 (G. E. von Porat i UPS, !L. E. Kers 1971), troligen = 300 m N kyrkan (5D2h 2-4-), skogssluttning mot damm, 1984 (SS BrS, belägg i LD, !ThK). Dörarp 100 m SO Flårens utlopp i Toftaån (5D4j 4901), blockig lövskog på hyperit, liten förekomst, 1984 (IC); Färjansö (C.-E. Johansson & Lettevall 1973) = Färjansö i S (5D5i 0615), blandskog med övervägande bok, 1981 (IC); Ånäset 1550 m OSO till O den östra gården i Rödjan (5D4i 3846), ädellövskog på hyperit, 1984 (IC). Ryssby 1865 (se primäruppgifter), troligen = Holborna (Scheutz 1871) = Målaskogsberg, stigen från skolan, bokskogsdunge, 1958 (J. Christoffersson i UPS, !B. Jonsell 1990) = Målaskogsberg 500 m SSV Åbo (5E0b 1202), ädellövskog på hyperit, 1980 (IC); 650 m ONO Kronehagen (5E0a 1348), alkärr, 1980-talet (IC). Markaryd Markaryd 950 m OSO Åsa (4D3d 1136), vid bäck nära hus, 1983 (TH). Tingsryd Urshult Hakefors 200 m ONO Bokedala (3E9i 4112), lövskogsridå intill Mieån, 1989 (JEH, !ThK). Vetlanda Nye 300 m SV Jönsatorp (6F2d 0100), fuktig skog, 1991 (LsA KlE, belägg i LD, bestämning ThK), 2005 (LsA, belägg i S). Värnamo Rydaholm Tvingsbo 1400 m O den södra gården (5E2b 0033), spridd på gammal åker runt källa, 1943–1980-talet (IC). Voxtorp Rusarebo 1868 (H. Nordenström i S, bestämning L. E. Kers 1971). Växjö Jät Almön i Åsnen (Fagerholm enligt Scheutz 1871, Scheutz ms) = Stora Almö i norr (4E6h 0111), ädellövskog, 1993 (ÅW, belägg i OHN, bestämt av ThK 1993), mitt på öns norra del (4E6h 0011), spridd, 1993 (ÅW, belägg i LD, bestämt av ThK), öns mittparti (4E5h 4912), ädellövskog, 1993 (ÅW, belägg i LD, bestämt av ThK). Älmhult Hallaryd 400 m NO Brötan (4D1g 4110), fuktig lövskogssluttning, 1985 (TH, belägg hos finnaren). Stenbrohult Djäknabygd vid huset (4E5a 2-0-), inkommen med inplanterade blåsippor på 1920-talet, nu stort bestånd (S. G. Nilsson & I. Nilsson 2004); Höö 1921 (F. Hård i GB); Möckelsnäs (Scheutz 1862), 1921 (F. Hård i GB), 1922 (N. Johnsson i S, bestämning L. E. Kers 1971) = Krunan 100 m NV triangelpunkten (4D5j 2235), fuktig lundvegetation, 1989 (IC). Virestad Degersnäs 400 m N Norregården (4E4b 3225), lövskogsdunge, 1986 (JEH, bestämning ThK).
Ej accepterade uppgifter. Högsby Fågelfors Moråns dalgång 1963 (Söderberg m.fl. 1971); enligt författarna noterad med frågetecken men aldrig senare funnen. Högsby Berga (Hård 1924, kartprick, Kers 1972); belägget är rimligen samlat i Berga i Kronobergs län. Jönköping Bottnaryd ´bäckravin som mynnar i sjön Stråken´ (Fagerlund 1991 under namnet sydlig lundarv); troligen en lapsus, i inventeringsprotokollet har nordlundarv ssp. nemorum rapporterats från lokalen ifråga, 250 m SSV Ärnabo (7D2g 0635). Kalmar Kalmar 1924 (A. J. Snell i OHN under namnet S. media, ombestämning ÅR 2001, bestämd till underart av ThK 2004); troligen feletikettering. Ryssby (Kers 1972); de angivna beläggen är säkert samlade i Ryssby i Kronobergs län. Värnamo Värnamo 75 m O Sjörydet (5E8b 0119), ängsmark, förvildad, 1991 (JS, ssp. montana, bestämning ThK); inplanterad av J. Eriksson, Göteborg. Växjö Östra Torsås Askeberga (4E8j 1049), lövskog (CM, ssp. montana, bestämning ThK); inplanterad av J. Johannesson, Askeberga.
karta