nordtrampört
Polygonum aviculare subsp. boreale
Nordtrampört karakteriseras av sina stora blommor, sina breda, trubbiga blad och sin tidiga blomning (de nedersta blommorna sitter redan vid fjärde eller femte bladet på huvudstammen). I södra Sverige växer den bara på havsstränder, helst tång- eller fågelgödslade sådana. Närmare uppgifter om biotopen på de småländska lokalerna saknas, men i Östergötland och på Öland växer nordtrampört på såväl klippstränder som grusiga och sandiga stränder. I norra Sverige finns underarten även på kulturmark och i inlandet. På svenska fastlandet verkar den ha den sin sydgräns för stadigvarande förekomst i Småland.
Funnen i 6 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Förbisedd under inventeringen och till stor del även tidigare; troligen inte ovanlig i norra och mellersta Kalmar läns skärgård, sydligast känd från Mönsterås Ålem. – Ursprunglig.
Funnen i 6 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Förbisedd under inventeringen och till stor del även tidigare; troligen inte ovanlig i norra och mellersta Kalmar läns skärgård, sydligast känd från Mönsterås Ålem. – Ursprunglig.
Första fynd
Först samlad 1867 av A. A. W. Lund i Västervik Västrum Horn (belägg i S under namnet P. heterophyllum var. litorale, bekräftad som nordtrampört av ThK 1994); även samlad där 1916 (C. E. Gustafsson i LD och S under namnet P. heterophyllum). Först publicerad av Rikard Sterner (1933) under namnet P. heterophyllum var. litorale från åtta lokaler i Oskarshamn Döderhult samt Mönsterås Mönsterås och Ålem (se lokalförteckningen). Belägg samlade av Sterner 1928 och 1929 finns från fyra lokaler; de bekräftades som nordtarmpört av ThK 1994.
Lokaler
Samtliga lokaler. Alla belägg har kontrollerats av ThK 1994 eller senare. Mönsterås Mönsterås Eneskär (Sterner 1933); Lilla Svartören 1929 (R. Sterner i S; Sterner 1933); Stora Sillekrok; Svartingskär (båda Sterner 1933); Taktö 1919 (O. Köhler i LD och S). Ålem Pata Eneskär 1929 (R. Sterner i S; Sterner 1933). Oskarshamn Döderhult Hulta Fågelö 1928 (R. Sterner i S; Sterner 1933); Långgrund; Skarvlo (båda Sterner 1933); Runnö (5G7i), strand, 1959 (ÅR, belägg i OHN); Virbo skärgård 1929 (R. Sterner i S). Misterhult Lilla Käringskär (6H4b 4905) 1987 (RK, belägg i OHN); Ävrö, Gamla udden (6H3a 1525) 1985 (ÅR, belägg i LD). Västervik Västervik Lucerna, N om brofästet (7H0a 2914), intill jordhög, 2004 (RK); Rönnens S-strand (7H0b 0103) 1994 (RK, belägg i OHN, !ThK), 2002 (RK, belägg i OHN); Tallskär (7H0a 1-4-) 1995 (RK, belägg i OHN). Västrum Horn se primäruppgifter; Idö (6H9b 3-2-) 1987; Stora Förö (6H7b 1-0-) 1988 (båda RK, belägg i OHN).
Osäker uppgift. På ett ark av P. aviculare i Elias Fries’ herbarium i UPS finns ett exemplar av stor trampört ssp. aviculare och flera av nordtrampört ssp. boreale; materialet anges vara samlat 1815 och 1836 i Hylte Femsjö, men det är osannolikt att nordtrampörten kommer därifrån.
Osäker uppgift. På ett ark av P. aviculare i Elias Fries’ herbarium i UPS finns ett exemplar av stor trampört ssp. aviculare och flera av nordtrampört ssp. boreale; materialet anges vara samlat 1815 och 1836 i Hylte Femsjö, men det är osannolikt att nordtrampörten kommer därifrån.
