kålsenap
Erucastrum gallicum
Kålsenap anses vara spontan i västra Mellaneuropa och Pyrenéerna, men den har spritts med kulturen till Nordamerika och till en stor del av Europa. Till Norden har den bland annat kommit med barlast (bland annat primärfyndet, vid Gävle, Hylander 1971), vallfrö (bland annat till Tåkern, den mest kända svenska lokalen, Milberg 1991) och med fransk, tysk och nordamerikansk spannmål (Suominen 1979). Hur kålsenapen kommit till de småländska lokalerna är inte känt.
Funnen i 3 rutor, tisigare uppgifter från 4 rutor. Mycket sällsynt. – Sen inkomling. Arten har uppträtt under en femtioårsperiod i Tranås Säby vilket motiverar att den betraktas som bofast; förmodligen finns det en lokal fröbank.
Funnen i 3 rutor, tisigare uppgifter från 4 rutor. Mycket sällsynt. – Sen inkomling. Arten har uppträtt under en femtioårsperiod i Tranås Säby vilket motiverar att den betraktas som bofast; förmodligen finns det en lokal fröbank.
Första fynd
Funnen i Kalmar Kalmar hamn 1865 av E. V. Ekstrand enligt belägg i S. Där har den också tagits 1925 (U. Danielsson i OHN), och den publicerades först av Snell (1929) baserat på ett eget fynd från 1926 på Fredriksskans i samma stad (belägg i OHN).
Lokaler
Samtliga lokalerJönköping Odengatan, skräpmark, 1930 (J. B. Hedvall i LD och OHN). Kalmar Kalmar se primäruppgifter. Nässjö Nässjö utfyllnad i staden, 1921 (Haglund ms 1920), utfyllnad vid elektricitetsverket 1922 (G. Haglund i S). Tranås Säby Tranås station, bangården, 1943 (J. Hallberg i GB LD och UPS), Tranås station, som ogräs i täppa, 1961 (E. Almquist i S och UPS); 300 m V Aspa (7F6a 2835, 2836, 2935, 2936), grustäkt, skräpmark, spridd inom 4 hektarrutor 1991 (JJ, !ThK), 2 ex 1994 (JJ), ej senare (JJ); 800 m SV Malingskog (7F7a 1215), nyanlagd gräsmatta, 2 ex 1992 (JJ, !ThK), ej senare (JJ); 700 m NNV Tranås säteri (7F7a 1728), nyanlagd vägslänt, 2 ex 2001 (JJ, belägg i S), ej 2004 (JJ); 200 m NO Åbonäs (7E6j 1236), garageuppfart, troligen ur spill från växtpressning, ca 15 ex 1992 (JJ, !ThK), ej senare (JJ).