Svartpoppel är ursprunglig i stora delar av Europa, i Nordafrika och Främre Asien. I Sverige odlas den sedan gammalt som prydnadsträd – den var känd redan före 1750 (Hylander 1971). I Småland noterades den på 1780-talet av Ljungh (ms) från Aneby Lommaryd Skareda, sannolikt från odlade exemplar. Trots att svartpoppeln funnits så länge hos oss har den inte lyckats bli bofast, säkert för att fröspridning inte sker (bestånden är enkönade) och för att artens förmåga att bilda rotskott är svag. I Småland ses den på skräpmark, vägkanter, åkerrenar och gamla tomter, i regel enstaka.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 13 rutor; inga tidigare uppgifter (bortsett från odlade eller troligen odlade förekomster). De aktuella fynden är regellöst fördelade över hela landskapet. – Kvarstående eller tillfälligt förvildad.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Jönköping Hakarp korsningen Ådalsvägen/Ebbesvägen (7E1c 2602), ödetomt, 1989 (JEH LR, !ThK). Skärstad 800 m VNV Lyckås (7E3c 3328), åkerren, 1989 (IB TsK, !ThK). Visingsö 1600 m OSO till O Rönäs (7E6c 3924), poppelplantering, 1990 (EvG TM).
Kalmar Förlösa 650 m VSV Sjöängen (4G8f 0049) 1989 (SD, belägg i OHN, !ThK).
Mönsterås Fliseryd Fliseryd 300 m SSO landsvägsbron (5G6f 3429), vägkant, 1990 (GrS).
Oskarshamn Misterhult se primäruppgifter. Oskarshamn Grimskallen (5G9i 4201), hamnplan, 1999 (ÅR, belägg i OHN).
Torsås Söderåkra 400 m OSO Norra Kärr (3G9d 3809), ett träd samt rotskott i vägkanten, 1983 (ThK, belägg hos finnaren, !N. Karhu).
Tranås Linderås 250 m NNO kyrkan (7E5i 3609), vägkant, rotskottsförvildad, 1992 (JJ, !ThK).
Värnamo Värnamo 700 m ONO reningsverket (5D7i 4840), åstrand, 1988 (EtN); Åminne se primäruppgifter.
Västervik Törnsfall 100 m O Hjortekrog (7G1i 4216), skräpmark vid grustag, 1992 (BtE, belägg hos finnaren, !ThK).
Älmhult Virestad Håralycke (4E6b 4734), kvarstående, 1987 (IU, !ThK).