blekspirea
Spiraea × rubella
Mer information om arten

Blekspirea är en hybrid mellan den nordamerikanska bredspirean S. latifolia och den eurasiatiska häckspirean S. salicifolia. Den odlas som prydnadsbuske sedan slutet av 1800-talet. Liksom besläktade spireor är den snårbildande genom sina jordstammar. Den är vanligast i gårdskanter och på ödeställen, längs vägar och järnvägar och på skräpmark. På fuktig mark kan den bilda väldiga bestånd.

Första fynd

Först insamlad 1882 av Oskar Sellgren i Kalmar Kalmar Gamla kyrkogården (belägg i OHN under namnet S. salicifolia, ombestämning ThK 2004). – Först publicerad av T. Karlsson (1990); blekspirean var då känd från154 rutor.

Utbredning

Funnen i 230 rutor; tidigare uppgifter från 4 rutor. Ganska vanlig i trakten av Vimmerby, sällsynt i västra Småland, i övrigt ganska sällsynt. – Förvildad; bofast.

Lokaler

De västligaste lokalerna.
Gislaved Kållerstad 750 m NO Jonsbo (5D6d 2111), dikeskant och vägren, 1987 (LtS NT).
Jönköping Bankeryd N om kyrkan, i Lillån (7D3j 0445), ravin, 1989 (MK EtN PL BO).
Markaryd Hinneryd Hjortsberga 75 m VNV den västra gården (4D3c 4622), vägkant och torpruin, 1982 (TH, belägg hos finnaren, !ThK). Hinneryd Skararp 300 m S Kvarnagärdet (4D6e 2030), vägkant, 1989 (BM). Markaryd 750 m OSO till O kyrkan (4D2c 2431), vägkant, 1981 (TH, !ThK). Traryd Vaktvägen (4D4e 3729), vägkant, 1980-talet (BM).
Vaggeryd Bondstorp NV om kyrkan (6D7h 1525), skräpmark, 1986 (TJ KJ KM EO, !ThK). Byarum V om Bratteborg hållplats (6D6j 4845), banvallsslänt och fuktmark, 1987 (LtS JA, !ThK).
Värnamo Kärda Herrestad vårdhem (5D8g 2141), vägkant, 1988 (TJ, belägg i OHN, !ThK).

karta