jättestarr
Carex riparia
Mer information om arten

Jättestarr växer på våt eller fuktig, näringsrik jord. Arten förekommer på stränder och i strandkärr vid sjöar och vattendrag, någon gång på skyddade brackvattensstränder. Dessutom anträffas den i skogskärr och sumpskog med al, björk och gran. Den uppträder gärna i diken och vid fördämningar (den isolerade lokalen i Alvesta är ett exempel). Jättestarr gynnas av upphörande hävd och blir ofta allenarådande över stora ytor.

Första fynd

Tidigast säkert känd från Oskarshamn Misterhult Fårbo, där J. P. Rosén samlade den 1815, 1816 och 1819 (belägg i S och UPS). Först publicerad från Aneby Lommaryd Skareda (Lindeberg 1845). – Ett par tidigare noteringar finns, se Osäkra uppgifter.

Utbredning

Funnen i 81 rutor; tidigare uppgifter från 42 rutor. Ganska sällsynt i östligaste Småland, sällsynt i norra Smålands inland, i övrigt mycket sällsynt och troligen tillfällig. – Ursprunglig.

Lokaler

Lokaler i inlandskommunerna.
Alvesta Mistelås Mexarpsjön, vattenfyllt dike i den urtappade sjön, 1929 (B. O. Jungstedt, R. Sterner, båda i GB).
Aneby Lommaryd Skareda se primäruppgifter.
Eksjö Eksjö Drunta hål 750 m NO Norra Råsa (7E0j 0640), uppdämt dike, 1982 (AK, belägg i OHN). Höreda ån vid Södra Vixen (Lindwall 1907). Mellby 150 m O Solgö (6F6b 3613), grävd damm, kanal, 1985 (TM, belägg i OHN).
Högsby Fågelfors tillsammans med Eupatorium [hampflockel] (B. Hesselman enligt Hård ms 1924). Högsby Bjurkärrets SO-spets (5G7e 4202), alkärr, riklig 1988 (JC, belägg hos finnaren); 700 m O Början (5G7b 3212), stenigt kärr med rörligt vatten, 1992 (KP, belägg i LD, !ThK). Långemåla 2 km NV Getebro, skogskärr, 1948 (R. Sterner i GB), senare angivet till 1 km NV Getebro (Sterner 1954) = Svartekärr 900 m NV Getebro (5G4e 0909), litet kärr i blandskog, ca 1989 (JC).
Jönköping Hakarp Stensholm (7E1c) (Helen Bjurulf ms 1996b). Huskvarna 225 m SSV kyrkan (7E1b 2-2-), alkärr i gammal åfåra, 1995 (H. Bjurulf i S, !ThK); Vapenvallen (7E1b 2840), åkant, 1978 (SgJ), 1991 (MgE, belägg i OHN, !ThK). Jönköping stranden av Rocksjön 1903 (O. Tovoté i PerBrahe), 1916 (Å. Nordenstam i LD). Ljungarum Rocksjökärren 700 m ONO djursjukhuset (7E1a 1032), bland buskar, 1990 (RC MsT). Rogberga Musslebo 1986 (RgL, belägg i SVätt) = 250 m NO Musslebo (7E0b 3134), sumpig bäckkant, 1989 (RgL GW SK BjW, !ThK). Skärstad 1200 m SSV Lyckås (7E3c 2132), sjökärr i sumpskog, 1989 (IB TsK, belägg i LD, !ThK).
Nybro Bäckebo 1 km S om Brånarna vid foten av åsen, 1951 (R. Sterner i GB, Sterner 1954); Kaskekärr 200 m NNV bergstoppen S om kärret (5G3e 1706), laggkärr till tall-tuvullmyr, 1989 (PMÅ JC, belägg i JC:s herbarium). Kristvalla Västra Sjöbo 50 m SO punkt 72,17 (5G0d 1914) 1986 (PL BO LsS).
Tranås Adelöv 300 m SV Rudu (7E6g 0511), dyigt skogskärr, 1986 (JJ). Linderås 1000 m NO Oberga (7E6i 1233), sumpig bäck, riklig 1983 (JJ). Säby 700 m SSV Katarp (7E6j 1129), sumpig björkskog, 1992 (JJ); 1050 m SSO Säby kyrka (7E5j 3930), damm i strandskog, 1992 (JJ); 200 m NO Säby kyrka (7E6j 0028), fuktigt strandskogsbryn, 2003 (JJ).
Vetlanda Vetlanda Emån (Scheutz 1857), 1908 (E. Sparre i GB LD OHN S och UPS) = 300 m NO Vetlanda kyrka (6F3b 2613), hölja, 1992 (TM, belägg i OHN, !ThK).
Vimmerby Frödinge Brantestad 1866 (C. M. Nymans herbarium i S).
Åtvidaberg Gärdserum Branthäll vid ån 1849 (Sondén ms 1850). Hannäs 800 m S Dalsveden (8G0g 0645), vid Fänån, stort bestånd 1981 (EG FL, belägg i Norrk).

Osäkra uppgifter. 
Aneby Lommaryd Noåns dalgång (Leif Andersson ms 1976); möjligen baseras uppgiften på brunstarr C. acutiformis som finns flerstädes i dalgången. Hylte Färgaryd holmar i Nissan 1810, 1811 (E. Fris ms 1810b, 1811b under namnet C. crassa), citerat av Forsander (ms 1820, ms 1836) under C. riparia; avsåg en storväxt starr men troligen inte C. riparia. Högsby Långemåla Hornsö 1946 (B. O. Jungstedt i GB); torde avse lokalen vid Barnebosjön, belägen i Hornsö kronopark. Jönköping Gränna Skareda (Scheutz 1857, 1864); uppgiften syftar på Lindeberg (1845; se primäruppgifter) och avser Skareda i Aneby Lommaryd. Huskvarna Rumlaborg (Wirdemark & Thulin 1972); troligen inte jättestarr. Växjö Växjö 1810 (E. Fries ms 1810b under namnet C. crassa); troligen inte jättestarr. En senare uppgift (från Lilla Skjutshagen 1846; Forsander ms 1821–60) under beteckningen ´Carex crassa? Carex riparia?´ avser vegetativa strån: ´Blad af en Carex, den största här i orten sågos redan i slutet af juni d.å. och nu i dag (20de [juli] af boskapen voro afbetade)´.

karta