Ögontröstarna är, liksom kovaller Melampyrum, rödtoppor Odontites och skallror Rhinanthus ettåriga halvparasiter, som utnyttjar andra växters rotsystem för att få vatten och närsalter. Därigenom kan de växa i miljöer som få andra ettåriga växter klarar, t.ex. i tätt sluten grässvål.
Arterna kan anpassa sig starkt efter omvärldsförhållandena. I tätbetade marker blir de lågväxa och ofta buskiga, medan de kan bli högväxta och gängliga t.ex. på vägkanter. Sådana former utvecklas inom alla våra arter, och man kan alltså inte använda höjd eller växtsätt som artkännemärken. Säkra karaktärer ger däremot blomstorlek, blomfärg, bladform och hårighet.
Våra båda vanliga arter, grå ögontröst E. nemorosa och vanlig ögontröst E. stricta, hybridiserar i stor omfattning. Hybriderna är fertila och sprids självständigt. De kan också återkorsas med stamarterna. På det viset kan det uppkomma bestånd som helt liknar en av arterna men har en enstaka karaktär av den andra. – Hybrider med ljungögontröst E. micrantha är däremot mycket sällsynta och uppträder för det mesta i enstaka exemplar. Några hybrider med finnögontröst E. rostkoviana ssp. fennica är inte kända från landskapet.
Den stora variationen i släktet har lett till att ögontröstar ofta blivit felbestämda. Under inventeringen har ett stort antal belägg granskats, och utbredningsuppgifterna nedan bör därför vara relativt pålitliga. Av tidigare uppgifter har endast sådana beaktats, där ThK sett belägg.