klasefibbla
Crepis praemorsa
Klasefibbla föredrar måttligt torr till måttligt fuktig, ogödslad, artrik gräsmark i solöppet eller lätt beskuggat läge; den är kalkgynnad men inte kalkkrävande. Främst växer den på mark som sköts med slåtter, eller som har varit slåttermark för inte alltför länge sedan. När den någon gång påträffas i skogsbryn eller gles skog rör det sig i allmänhet om relikt ängsvegetation.
Klasefibblan minskar genom igenväxning och gödsling av slåtterängar och hagar. Den är beteskänslig men kan överleva i hagmark om betet inte är alltför intensivt.
Funnen i 200 rutor; tidigare uppgifter från 108 rutor. Ganska vanlig i östra delen av höglandet, sällsynt i södra inre Småland, saknas i övrigt. – Gammal kulturföljeslagare.
Klasefibblan minskar genom igenväxning och gödsling av slåtterängar och hagar. Den är beteskänslig men kan överleva i hagmark om betet inte är alltför intensivt.
Funnen i 200 rutor; tidigare uppgifter från 108 rutor. Ganska vanlig i östra delen av höglandet, sällsynt i södra inre Småland, saknas i övrigt. – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Kring Jönköping ´uti ängar och mark´ (Wåhlin 1769 under namnet Hieracium Praemorsum).
Lokaler
De sydligaste lokalerna. Lessebo Hovmantorp Stora Bökås (4F9c) 1989 (J. Andersson 1995). Ljuder Gåsamåla 200 m S den norra gården, Ö om vägen (4F6e 2647), betesmark, 1981 (SS BrS), 1989 (J. Andersson 1995); Kärragärde 750 m S östra gården (4F7e 1723), örtrik växtlig mark, tidigare slåtteräng, 1986 (AvG). Tingsryd Tingsås 600 m OSO till SO Östergården (4E3j 1813), frisk ängsmark, 1989 (KI). Väckelsång 1925 (B. Svensson i BSvens), 1926 (P. Hyltén i LD); Botahult, 1920-talet (B. Svensson 1994); Ekeryd på ängarna, 1920-talet (B. Svensson 1994); kyrkbyn (B. Svensson ms 1925); Väckelsångs Hallagård på ängen nedanför ladugården, 1920-talet (B. Svensson 1994). Växjö Nöbbele 1874 (C. J. Johansson i UPS). Vederslöv 500 m SO Ljungsåkra (4E9g 2141), kärr, ca 1990 (UP, !JC). Östra Torsås 1901 (N. Kuylenstierna i OHN).
Osäkra uppgifter. Följande uppgifter ur naturvårdsinventeringar måste tills vidare betraktas som osäkra. Emmaboda Algutsboda Grimmagärde (Gustafson & Moreau 1995b). Kalmar Ryssby Ryssby (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989e). Mönsterås Mönsterås Kråkerum (Ljungström m.fl. 1995a, Länsstyrelsen i Kalmar län 1989d); S om Torp, Oxkullen (Fredriksson 1991).
Alvesta Vislanda 1905 (J. Claeson i OHN); troligen feletikettering. Kalmar Hossmo (Moqvist 1848), ´nedåt Hossmo och Ljungby socknar´ (Westerlund 1852b). Kalmar (Westerlund 1852b); Berga (Moqvist 1848). Kläckeberga (Petterson ms ca 1850). Gentemot dessa uppgifter står utsagan ´Ej vid Kalmar´ (Ekstrand enligt Sjöstrand 1863); betydelsefullt är också, att arten inte en enda gång nämns i Westerlunds dagböcker. Oskarshamn Misterhult Blomfors (Aldorsson ms 1992); troligen felbestämd. Tingsryd Älmeboda 1868 (Elmquist ms 1871); troligen inte, då arten ej togs upp i sockenfloran (Elmqvist ms 1874).
Osäkra uppgifter. Följande uppgifter ur naturvårdsinventeringar måste tills vidare betraktas som osäkra. Emmaboda Algutsboda Grimmagärde (Gustafson & Moreau 1995b). Kalmar Ryssby Ryssby (Länsstyrelsen i Kalmar län 1989e). Mönsterås Mönsterås Kråkerum (Ljungström m.fl. 1995a, Länsstyrelsen i Kalmar län 1989d); S om Torp, Oxkullen (Fredriksson 1991).
Alvesta Vislanda 1905 (J. Claeson i OHN); troligen feletikettering. Kalmar Hossmo (Moqvist 1848), ´nedåt Hossmo och Ljungby socknar´ (Westerlund 1852b). Kalmar (Westerlund 1852b); Berga (Moqvist 1848). Kläckeberga (Petterson ms ca 1850). Gentemot dessa uppgifter står utsagan ´Ej vid Kalmar´ (Ekstrand enligt Sjöstrand 1863); betydelsefullt är också, att arten inte en enda gång nämns i Westerlunds dagböcker. Oskarshamn Misterhult Blomfors (Aldorsson ms 1992); troligen felbestämd. Tingsryd Älmeboda 1868 (Elmquist ms 1871); troligen inte, då arten ej togs upp i sockenfloran (Elmqvist ms 1874).
