D. complanatum ssp. chamaecyparissus, Lycopodium complanatum ssp. chamaecyparissus, L. tristachyum
Cypresslummer växer mycket torrt, helst på grovkorniga jordar i extremt näringsfattig, gles tallskog. Den påträffas där ofta på solöppna platser på backkrön och i sluttningar bland lavar, grävlingmossor Pogonatum, fårsvingel Festuca ovina och gles ljung Calluna vulgaris.
Cypresslummerns krypande huvudstammar ligger i motsats till plattlummerns ganska djupt, oftast 10–20 cm ner i jorden, och arten har därför lättare att överleva en brand. Sannolikt är den primärt anpassad att växa i torr tallskog, en miljö som i naturtillståndet präglas av ofta återkommande bränder. Genom sin förmåga att uthärda torka, näringsbrist och brand var den väl rustad att växa på 1800-talets hårdbetade och tidvis svedjade ljunghedar. Förekomster på ljunghed är kända från angränsande delar av Halland (Georgson m.fl. 1997) men har bara dokumenterats från Ljungby Södra Ljunga i vårt landskap. Koncentrationen av lokaler i sydvästligaste Småland, inom de gamla ljungryarnas område, tyder dock på att cypresslummern tidigare var gynnad där.
Arten är en utpräglad pionjär – i sluten granskog eller tät gräsvegetation har den ingen möjlighet att överleva. På ljunghedarnas och de svedjade och betade skogarnas tid var den säkerligen betydligt vanligare än nu. En uppgift hos Lengquist (ms 1913) om allmän förekomst i Angelstad kan tyda på detta. Cypresslummerns försvinnande när självvuxen tallskog överförs till granskog, och dess återkomst efter röjning, har dokumenterats av Agne Johansson & Wahlström (2003).
Första fynd
Utbredning
Funnen i 6 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Mycket sällsynt; rika lokaler nu bara i västra delen av Ljungby kommun. I Norden är växten sydlig med västlig tendens. – Ursprunglig.
Lokaler
Samtliga lokaler:
Alvesta Blädinge 1870 (J. Hjelmgren i S, !I. Kukkonen 1991), troligen = Hjälmaryd (J. Hjelmgren enligt Scheutz 1864 och Samuelsson 1919). Moheda 1892 (P. Sjöholm i S, !I. Kukkonen 1991).
Jönköping Bottnaryd prästgård 1870 (P. Söderlund i S, !I. Kukkonen 1991).
Lessebo Ekeberga 1100 m ONO Sjöalund, just O om skjutplats 34 (5F0g 2513), mycket torr, ljungrik vägren på skjutfält, 1989 (ThK, belägg i S), ej återfunnen 1995 (BEE) eller 1997 (B. Israelsson).
Ljungby Angelstad 1887–89 (E. O. Westin i GB LD OHN S UPS, i S och UPS !I. Kukkonen 1991); Hölminge 400 m OSO Kullbergsöns S-spets (5D2f 2117), torr tallskog, 1984 (IC), ej återfunnen 1994, 1995 (Agne Johansson), 2004 (KW); 740 m SV Stjärneryd (5D0f 2442), gruskulle i barrskog, 1985 (IC), flera 1989 (KW), 4 ex 1997 (KW Agne Johansson), 1998 (KW, belägg i OHN, !O. Janson), 2 ex 2001 (KW Agne Johansson) och 2005 (KW). Annerstad 200 m S Trollasjö (4D8f 1507) på traktorväg genom 25-årig granskog, några få tuvor 1988 (KW), 2 ex 1997 (Agne Johansson), 2003 (KW). Kånna 1870 (S. M. Boberg i S, !I. Kukkonen 1991). Lidhult Stenhöga (Boberg enligt Scheutz ms); Stora Osbjär, åtskilliga lokaler i området, förekomsten upptäckt 1981 (ThK IC), delvis starkt ökande efter röjning, t.ex. Södra ryggen (4C9j 0032), 20-årig gran- och tallskog, mer än 4000 skott; Södra utsikten (4C9j 0134), röjning från början av 1990-talet, mer än 1000 skott; Högsta punkten (4C9j 0335), röjning i granskogen, mer än 1000 skott; allt 2003 (Agne Johansson & Wahlström 2003). Ljungby (Scheutz enligt Elmquist 1869), 1886 (O. H. Gadamer i LD och S, i S !I. Kukkonen 1991), 1890 (O. H. Gadamer i Finnved). Södra Ljunga 1864–65 (J. E. Strandmark i LD PerBrahe S och UPS, i S !I. Kukkonen 1991); mellan Moen och Össjö, betesvall (förut bränd och betad hed) 1960 (JC, belägg hos finnaren). Vrå 700 m NO Härsängen (4C8j 1133), skogsbrandfält, vegetativa ex 1979 (H. Rickman i LD), riklig och med sporax 1981 (ThK), ett 100-tal skott 1997 (Agne Johansson), 179 skott 2003 (Agne Johansson & Wahlström 2003).
Vimmerby Vimmerby 1881 J. Bauman i S, !I. Kukkonen 1991), troligen = Ingebo, många insamlingar 1868–79 (A. A. W. Lund i GB LD Norrk OHN S UME och UPS, J. Bauman i PerBrahe S och UPS, alla i S !I. Kukkonen 1991).
Osäkra uppgifter:
Sönnerö 1865 (A. Mellin i Per Brahe); bestämningen är ej kontrollerad.
Eksjö Ingatorp Hjältevad (R. Tolf enligt Scheutz 1885); belägg saknas.
Gislaved Ås Karaby 1866 (H. Sandberg i LD och S, bekräftad som cypresslummer av Ö. Nilsson 1960 resp. J. Wilce 1961); ombestämd till D. xzeilleri av ThK 2002 resp. I. Kukkonen 1991.
Hylte Femsjö utan datum (T. M. Fries i GB); bestämningen är ej kontrollerad.
Kalmar Arby 1894 (H. Velander i GB); bestämningen är ej kontrollerad.
Ljungby Ryssby Holborna (R. Eklundh enligt Scheutz ms); belägg saknas.
Markaryd Markaryd (Scheutz ms); belägg saknas.
