skogsfräken
Equisetum sylvaticum
Skogsfräken växer oftast i fuktig skog, särskilt gles granskog men också löv- och blandskog. Den bildar ibland stora bestånd nära källor, i svaga sluttningar och i skogskärr. Arten förekommer också i strandkärr, sumpskog, raviner och bäckdalar liksom på betesmarker, renar och dikeskanter. I näringsfattiga trakter har den varit ett vanligare åkerogräs än åkerfräken.
Första fynd
Först noterad från trakten av Jönköping ´uti skogsängar´ (Wåhlin 1769).
Bygdenamn och bruk
rävarumpa (Vide 1966 m.fl.); rocka, rockgräs, roxne (längst i väster och sydväst; växten liknar en sländten, ”rocka”, med upplindat lin; Vide 1966). Namnen har också använts om andra fräkenarter, särskilt åker- och ängsfräken.
Utbredning
Funnen i 1372 rutor; tidigare uppgifter från 213 rutor. Mycket vanlig. – Ursprunglig.