Vejde är i norra Europa huvudsakligen en havsstrandsväxt, som hör hemma i ytter- och mellanskärgården. Den växer i exponerade lägen på grusiga och steniga stränder, på strandvallar med block och klapper samt i klippskrevor, gärna på fågel- eller tånggödslade ställen. Arten förekommer i regel sparsamt och de enskilda förekomsterna är ofta obeständiga. På sina få inlandslokaler har den förvildats från odling.
Vejden har sin huvudutbredning i Mellaneuropa och Asien och dess areal i Östersjöområdet är isolerad. Arten odlades ännu på 1800-talet för framställning av blå färg, i vissa delar av Europa i mycket stor skala. Det har ibland antagits att förekomsterna vid Östersjön skulle härstamma från sådana odlingar. Några uppgifter om odling av vejde i gamla tiders Småland har vi dock inte.
Funnen i 56 rutor; tidigare uppgifter från 45 rutor. Ganska vanlig vid kusten, såväl i klipp- som moränskärgården. – Troligen ursprunglig, annars en sedan gammalt naturaliserad kulturföljeslagare; i inlandet tillfälligt förvildad.