Ängsfräken är näringskrävande och gynnas av frambrytande markvatten vid källor och i översilade sluttningar. Man finner den såväl i skogsmark – både i lövskog, barrblandskog och ren granskog – som i fuktiga betesmarker och ängar, gärna vid bäckar eller i fuktstråk, lövkärr, åbrinkar och raviner. Den kan också uppträda på vägslänter, dikeskanter och åkerrenar, men kanske då oftast som rest efter tidigare, mera naturliga biotoper. I delar av Tjust har ängsfräken varit ett vanligt ogräs på åkrar med grovmo.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 748 rutor; tidigare uppgifter från 110 rutor. Vanlig i inre norra Småland, ganska vanlig i resten av landskapet utom längst i sydväst, där arten är sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
De sydvästligaste lokalerna
Hylte Femsjö se primäruppgifter. Färgaryd Hyltebruk, Floras kulle (5C4i 1647), bokskog, 1999 (S. Maslo, belägg hos finnaren). Långaryd Norra Äskeryd i byklungan (5C5h 0231) 1988 (LP Lts NT).
Ljungby Angelstad 250 m NNO Udden (5D0f 1208), alskog, tidigare lertäkt, 1989 (IC). Hamneda Hällorna (4D6f 3036), åkant, fåtalig 1995 (KW). Kånna Haghult (4D8g 2746), fuktig slänt i ledningsgata, fåtalig 1995 (KW); 350 m SO Orberg (4D9h 2721, 2722), granplanterad ängsmark, fåtalig 1989 resp. ledningsgata, riklig 1995 (båda KW). Ljungby 900 m SO kyrkan (5D0h 1715), Lagans södra brink, 1980-talet (IC); Strömsnäs vid E4:ans bro över Lagan, båda sidor ån (5D0h 4132), åstränder, 1999 (IC). Torpa 850 m SO Eriksberg (4D7d 4211), sumpskog, 1990 (KW).
Markaryd Hinneryd Rävaryd 650 m O Lyckorna (4D4b 0642), spridd längs bäck 1996 (KW). Markaryd 1200 m V Björkholmen (4D3d 0425), bäck med fuktstråk, 1983 (TH); Sånna (4D3e 0424), fuktsvacka, 1995 (KW).
Älmhult Hallaryd 100 m V Brötan (4D1g 3706), betesmark, 1985 (TH); 400 m NO Brötan (4D1g 4110), fuktig lövsluttning, 1985 (TH); 450 m SO Hallaböke (4D1g 4406), sumpskog, 1996 (KW).
