klibbarv
Cerastium glutinosum
C. pumilum ssp. glutinosum
Klibbarv är i Norden en sydlig, kustgynnad art som växer på sand eller berghällar i öppna och torra lägen. Den är vanligast vid havet, där den finns på fläckar med gles vegetation i betesmark ovanför själva strandängen, norrut även i torrängsfragment i klippspringor. I övrigt finner man den i torra, helst betade sluttningar, längs sandiga körvägar eller i grusgropar. Många av klibbarvens växtplatser är beroende av bete.
Klibbarv är ytterst lik vårarv C. semidecandrum och växer på liknande ställen. På håll skiljer den sig genom mer gulgrön färg utan rödaktigt inslag. I frukt har den mindre tydligt nedåtvinklade kapslar. För säker bestämning krävs dock undersökning av blomställningens stödblad – hos klibbarv har de mycket smalare hinnkant än hos vårarv. Eftersom de båda arterna inte alltid är lätta att skilja accepteras här inga inlandslokaler utan belägg.
Funnen i 47 rutor; säkra tidigare uppgifter från 9 rutor. Sällsynt längst i öster, i resten av Småland endast funnen på enstaka platser. Förbisedd. – Kanske ursprunglig vid havet, i övrigt en gammal kulturföljeslagare.
Klibbarv är i Norden en sydlig, kustgynnad art som växer på sand eller berghällar i öppna och torra lägen. Den är vanligast vid havet, där den finns på fläckar med gles vegetation i betesmark ovanför själva strandängen, norrut även i torrängsfragment i klippspringor. I övrigt finner man den i torra, helst betade sluttningar, längs sandiga körvägar eller i grusgropar. Många av klibbarvens växtplatser är beroende av bete.
Klibbarv är ytterst lik vårarv C. semidecandrum och växer på liknande ställen. På håll skiljer den sig genom mer gulgrön färg utan rödaktigt inslag. I frukt har den mindre tydligt nedåtvinklade kapslar. För säker bestämning krävs dock undersökning av blomställningens stödblad – hos klibbarv har de mycket smalare hinnkant än hos vårarv. Eftersom de båda arterna inte alltid är lätta att skilja accepteras här inga inlandslokaler utan belägg.
Funnen i 47 rutor; säkra tidigare uppgifter från 9 rutor. Sällsynt längst i öster, i resten av Småland endast funnen på enstaka platser. Förbisedd. – Kanske ursprunglig vid havet, i övrigt en gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Först insamlad i Jönköping Gränna 1855 av C. J. Lindeberg. Belägget, ursprungligen bestämt till alvararv C. pumilum, finns i LD. – Som första litteraturuppgift får anses följande notis under vårarv C. semidecandrum från Kalmar Kalmar hos Westerlund (1852b): ´På Ballastplatsen och annorstädes på sandiga ställen nära hafvet, vexer en ytterst klibbluden form, som går glutinosum Fr. ganska nära.´ Arten fanns ännu under inventeringen rikligt i och kring staden, bl.a. i hamnområdet: Tjärhovet 200 m SV lotsstationen (4G6g 1349), sandig industrimark, 1984 (ThK, belägg hos finnaren).
Lokaler
Inlandslokaler. Jönköping Gränna se primäruppgifter. Nybro Bäckebo Torskemåla, den NÖ tomten (5G1c 2105), sandig plan framför tomt, 1985 (ThK, belägg hos finnaren). Madesjö 1900 (S. O. Medelius i UPS). Tingsryd Linneryd Bro 500 m NO resp. ONO bron (4F4c 3133, 3035), sandig markväg respktive åkerkant, 1984 (ThK); Deralycke i S, O om vägen (4F4c 2103), sandig åkerväg, 1984 (ThK, belägg i LD). Tingsås Grönadal O om gårdarna (4E0i 2442), torr grusväg, 1992 (JEH, !ThK). Urshult Midingstorp vid Laxasand (4E1h 1045), sandig betad gräsäng, 1991 (JEH, belägg i LD, !ThK); Midingsbråte (4E0h 2543), torr betesmark, 1995 (JEH).
Osäkra uppgifter. Hultsfred Hultsfred 1986 (O. Köhler & G. Köhler i S; 1 ex på arket är C. glutinosum enligt ThK 1986); troligen felmonterat. Järeda Kejsarkullen, på topp-platån, 1947 (Jalas 1950). Nybro Madesjö Flerohopp, öster om bruket 1818 (Forsander ms 1812–20); Gangsmad och Rås (båda Forsander ms 1820). Oskar allmän (Areskog ms); om överhuvudtaget riktigt, en stark överdrift! Växjö Växjö Bäckaslöv gärde 1826. Öja kyrkogård, sandgång, 1934 (referens 2134 under namnet C. semidecandrum glutinosum). Öjaby Helgevärma å 1822 (båda Forsander ms 1821–60). Åtvidaberg Gärdserum Branthällsberget 1849 (Sondén ms 1850).
Osäkra uppgifter. Hultsfred Hultsfred 1986 (O. Köhler & G. Köhler i S; 1 ex på arket är C. glutinosum enligt ThK 1986); troligen felmonterat. Järeda Kejsarkullen, på topp-platån, 1947 (Jalas 1950). Nybro Madesjö Flerohopp, öster om bruket 1818 (Forsander ms 1812–20); Gangsmad och Rås (båda Forsander ms 1820). Oskar allmän (Areskog ms); om överhuvudtaget riktigt, en stark överdrift! Växjö Växjö Bäckaslöv gärde 1826. Öja kyrkogård, sandgång, 1934 (referens 2134 under namnet C. semidecandrum glutinosum). Öjaby Helgevärma å 1822 (båda Forsander ms 1821–60). Åtvidaberg Gärdserum Branthällsberget 1849 (Sondén ms 1850).
