strandlysing
Lysimachia vulgaris
Mer information om arten
Videört
Strandlysing växer på våt eller fuktig jord inom översvämningszonen vid grusiga eller sandiga stränder, ibland ute i vattnet till ett par decimeters djup och även vid brackvatten. I dödisgropar och småkärr uppehåller den sig på bottnen eller i en distinkt zon något högre upp. Den påträffas även i fuktig, högvuxen ängsmark samt i inte alltför näringsfattiga kärr, särskilt på mader, i strandkärr och laggar liksom i diken, dammar och igenväxande myrodlingar. Den skuggtåliga arten kan även växa i fuktig lövskog och alkärr.
Strandlysing har gynnats av igenväxningen av tidigare öppna betesmarker och kärr.
Funnen i 1402 rutor; tidigare uppgifter från 363 rutor. Mycket vanlig, även i klippskärgården. – Ursprunglig.

Första fynd

Först noterad av Modéer (1767) från Kalmar Halltorp och Voxtorp: ´På starr- och mavall [olika typer av slåttermark] blomstrar Lysimachia vulg. ...´

Bygdenamn och bruk

videgräs (Linné 1725); vassblomma (Göteryd; Vide 1966).