Videna är beryktade för sin stora benägenhet att hybridisera i naturen, och det är också visat i experiment att många av arterna lätt bildar hybrider. Att släktet kommit att betraktas som botanisternas kors beror dock till viss del på botanisterna själva. Tidigare definierade man nämligen arterna ytterst snävt. En buske som avvek i någon enda egenskap från hur arten ´skulle´ se ut tolkades då som en hybrid – exempelvis ansågs håriga kapslar hos svartvide S. myrsinifolia som ett säkert tecken på hybridisering med gråvide S. cinerea. Nu accepterar man mera variation inom arterna och är mindre generös med hybridbestämningar. I vårt landskap är bara en spontan hybrid någorlunda spridd, nämligen bindvide × krypvide S. aurita × repens; övriga är stora sällsyntheter. – Bland de odlade och förvildade videna och pilarna finns däremot många hybrider. De har tillvaratagits eller uppstått i kultur och sedan saluförts.
[Bindvide × sälg × gråvide Salix aurita × caprea × cinerea]
Publicerad av Floderus (1931) utan lokaluppgift men sannolikt baserat på ett belägg (i S) från Älmhult Stenbrohult Diö bangård, samlat 1929 av Nils Johnsson och bestämt till S. aurita × caprea (× cinerea) av B. Floderus 1930. Belägget är sannolikt inte en hybrid (det har välutvecklade kapslar medan verkliga hybrider i denna grupp viden är sterila) och ombestämdes till S. aurita av ThK 1999. – C. E. Gustafsson (ms 1923) noterade hybriden från Västervik Törnsfall prästgård; bestämningen hade gjorts av Carl Blom; belägget finns i G men har inte granskats av specialist. Belägg från Tranås Säby Tranås 1919, samlade av Blom och av honom bestämda till denna hybrid har däremot granskats: ett i LD ansåg T. Berg 1995 ej vara säkert bestämbart; ett i S ombestämdes till S. aurita × cinerea av B. Floderus 1933 och till S. cinerea av T. Berg 1995.
Det är osäkert om denna trippelhybrid alls existerar; den accepterades inte av Grapengiesser (i Hylander 1966) eller av Berg & Christensen (i Jonsell 2000).
[Bindvide × gråvide × krypvide Salix aurita × cinerea × repens]
Hybriden ansågs tidigare förekomma sparsamt i södra och mellersta Sverige (Floderus 1931) men accepteras inte av Grapengiesser (i Hylander 1966) eller Berg & Christensen (i Jonsell 2000). Från Småland publicerades den av Floderus (1931) utan lokaluppgift men sannolikt baserat på material samlat i Tranås Säby Tranås 1919 av Blom och av honom bestämt till denna hybrid. En del av Bloms material bestämde B. Floderus 1933 till ´S. (arenaria ×) aurita × cinerea (× repens)´; annat åsattes andra namn. Allt har nu (av S. Grapengiesser 1943, T. Berg 1995 och ThK 1999) ombestämts till gråvide S. cinerea.
[Sälg × jolster Salix caprea × pentandra]
Sälg och jolster hör till olika undersläkten inom Salix och hybridiserar inte (Floderus 1931, Jonsell 2000). En uppgift från Jönköping Jönköping Dumme mosse invid vägen Jönköping–Borås 1948 (P. Bjurulf ms 1949) beror säkerligen på felbestämning.