knippnejlika
Dianthus armeria
En sydlig, i Sverige kustbunden art som går norrut till Hälsingland. Den växer på torr gräsmark, åtminstone i vår tid särskilt i gruset på vägrenar och dikeskanter. Den värmekrävade arten anses vara ursprunglig i ängssnår på Öland (Sterner 1938), och den kan vara det även i norra Kalmar län, där den var känd från flera lokaler redan i början av 1800-talet. Bristen på tidiga fynd i hamnarna längs Smålandskusten talar emot att arten skulle vara kulturspridd under 1800-talet, men kanske kom den in under 1700-talet eller tidigare och blev bestående i de klimatgynnade trakterna i norra Kalmar län. – I vissa delar av Sverige är knippnejlikan utan tvivel en sentida inkomling med frövaror, och de aktuella förekomsterna vid Kalmar liksom inlandslokalen i Jönköping Skärstad kan vara exempel på detta. På någa platser är den troligen förvildad från odling.
Den ett- eller tvååriga arten är känslig för igenväxning och har sannolikt minskat under 1900-talet. De få aktuella lokalerna bör övervakas (väghyvling och nyanläggning har förstört flera bestånd!) och hållas öppna genom buskröjning och bete.
Knippnejlikan betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 12 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Mycket sällsynt, främst funnen i norra Kalmar län. – Ursprunglig eller tidigt inkommen; bofast.
Den ett- eller tvååriga arten är känslig för igenväxning och har sannolikt minskat under 1900-talet. De få aktuella lokalerna bör övervakas (väghyvling och nyanläggning har förstört flera bestånd!) och hållas öppna genom buskröjning och bete.
Knippnejlikan betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 12 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Mycket sällsynt, främst funnen i norra Kalmar län. – Ursprunglig eller tidigt inkommen; bofast.
Första fynd
Den tidigaste uppgiften är Västervik Lofta Lerboholm ´på åkerrenar vid Lastageplatsen´ 1814 (Rosén ms 1814). – Först publicerad av Wahlenberg (1831) från Västervik Gamleby Segelrum; ett belägg från 1821 samlat ´vid Seglerum gggård [= gästgivargård]´ finns i hans herbarium i UPS.
Lokaler
Samtliga lokaler. Jönköping Ljungarum Fridhem (7E1a 0224), gräsmark, grusgrop efter husrivning, 6 ex 1998 (MgE AsB G. Bladh, belägg i S) 2 ex 2000 (MsT), inga 2001 eller 2002 (MsT). Skärstad Gisebo, vid vägen till Vista kulle, vägdike, 1939 (G. Björkman i LD S och UPS, i LD !A. Kurtto). Kalmar Dörby (Westerlund 1852b). Kalmar 1050 m ONO till NO punkt 7,94 (i Dörby) (4G6f 3442), hangartak, f.d. F12, 3–4 ex 1983 (SD, belägg i OHN, !ThK), försvunnen 1994 på grund av utbyggnad (CrA). Kläckeberga Elverslösa 1200 m VNV Tyska bruket (4G6g 4900), gammal trädgård, 1983 (SD BtL), 1984 (ThK, belägg i S), ej sedd 1996 (SD) eller 1998 (L. Nilsson); 700 m V Nygård (4G7g 1613), torr sydsluttning, trädesåker, ca 5 ex 1991 (SD, belägg i OHN, !ThK), ca 20 ex 1994–97 (SD), 57 ex 1998, 83 ex 1999 (L. Nilsson), platsen bebyggd 2002 (CrA TsB). Ryssby 1881 (J. Svensson i S); Revsudden (Westerlund 1852b). Oskarshamn Misterhult Figeholm (Wahlenberg 1826)¸ Solstadström (6G6i 3420), vägkant bland husen, 2001 (A. von Arbin). Oskarshamn Humlekärrshult 200 m SO hemmet Vilan (5G9h 4544), torrängsrest, 2004 och 2006 (ÅR, båda med belägg i OHN). Tingsryd Urshult 1919 (U. Tilly i LD, !A. Kurtto 1991). Vimmerby Locknevi (Wahlenberg 1826). Västervik Gamleby (Wahlenberg 1826); 400 m NV Bergholmen (7G2i 3922), vägkanter, ekkulle, ca 1987 (RK); Frubergshagen 1928–39 (Almquist ms 1975); Kasimirsborg 1900 (P. Tham i LD, !A. Kurtto 1991); Kuttorp 1950 (pressat ex, K. A. Hansson enligt Danielsson ms); NO om köpingen utmed vägen åt Nygård [i Lofta], 1898 (H. E. Johansson i S); Segelrum se primäruppgifter; Skramstad 1864 (C. Björkman i Kulb), 1902, 1948 (dikeskant; båda L. G. Bennich-Björkman i UME); Värmvik §1928–67 (Almquist ms 1975); Värmviks udde 1938 (Almquist ms 1975); 300 m NO Värmvik (7G2i 4218), vägslänt, 1996 (RK); 400 m ONO Värmvik (7G2i 4023), vägkanter, ekkulle, 23 ex 1994, 40 1995, 43 1996, ca 50 1997, rikligt 1999, kvar 2005 (allt RK). Lofta Lerboholm se primäruppgifter. Ukna Stjälkhammar (7G8f), betesmark, 10-tal ex 2001 (MgE G. Bengtsson). Västervik Ekvik (Almquist ms 1975); Marielunds golfbana i SO (7H0a 1215), skräpmark, 2006 (RK); Målsrum (7G1j 0414), soptipp, glest på 3 × 4 m 1999 (RK NN BtN); Segersgärde 1909 (Almquist ms 1975), naturreservatet (7G2i 4231), vägkant, 2001 (HT); mellan Segersgärde och Kvarntorpet (7G2i 4018) 1994 (RK, belägg i OHN, !ThK); Västervik (Gustafsson ms 1923). Västra Ed Fårestad (Wahlenberg 1826), Fårestad, ´straxt ofvanför en liten äng (Nyckelängen)´ utan år (anonym i L. M. Neumans herbarium i LD). Västrum (Scheutz 1857); 100 m O Bjulebo (6G7i 4134), vägslänt/ekskogsbryn, flera ex, 1985 (AtT, belägg i OHN, !ThK), 1997 (RK); O om Lostugan (6G7i 3738), vägslänt/ekskogsbryn, 1985 (AtT, belägg i OHN, !ThK); Slingsö 300 m SO östra gården (6G8i 0416), torräng, vägkant, 1982 (FG, belägg i Vvik); Tyftingemar 1842 (Dahlberger ms 1844). Växjö Växjö vid banken 1880 (A. W. Jonsson i OHN).
Osäkra uppgifter. ´Sm. Lagabrunns gg.´ utan år (A. J. Sahléns herbarium i S). Förleden i ortnamnet är otydlig, och någon nutida ort med namnet Lagabrunn finns inte. – Värnamo Fryele ´sponte in horto Näsbyholmensi´, dvs. spontan i Näsbyholms trädgård enligt Forsander (ms 1816) som dock inte tog upp lokalen i manuskriptet i sin handskrivna smålandsflora (Forsander ms 1820); troligen har det rört sig om odlade ex som frösått sig.
Osäkra uppgifter. ´Sm. Lagabrunns gg.´ utan år (A. J. Sahléns herbarium i S). Förleden i ortnamnet är otydlig, och någon nutida ort med namnet Lagabrunn finns inte. – Värnamo Fryele ´sponte in horto Näsbyholmensi´, dvs. spontan i Näsbyholms trädgård enligt Forsander (ms 1816) som dock inte tog upp lokalen i manuskriptet i sin handskrivna smålandsflora (Forsander ms 1820); troligen har det rört sig om odlade ex som frösått sig.
