Som säkert förvildad först angiven av J. P. Rosén (ms 1814) från Kalmar Dörby Ebbetorp och Västervik Överum ´nedanför stora porten på vallarna vid Överums bruk´. Vid Överums bruk sågs den senare ´wid Spiksmedjan´ 1829 (Cederschöld ms 1830). – Först publicerad av Hartman (1838) från Kalmar Kalmar med referens till M. G. Sjöstrand; denne hade enligt ett manuskript från 1831 sett växten dels i Dörby Ebbetorp ´kring Ladugårdshusen´ och dessutom i Kalmar ´på gator i gamla staden´. I Gamla staden sågs den även av Moqvist (1848; ´numera sällsynt´), men Nordenskjöld (1943) sökte den förgäves. Förr och nu har den även funnits på andra platser inom Kalmar.

Arten representeras i landskapet av två varieteter, vit spikklubba var. stramonium och violspikklubba var. tatula. Hos den förra är blomkronan vit, hos den senare violett (hos violspikklubban har även stjälken och bladens huvudnerver en violett ton). Särskilt i det äldre materialet saknas i regel uppgift om varietet. Dessa fynd redovisas under denna rubrik (de flesta gäller troligen vit spikklubba; violspikklubba har alltid varit väsentligt sällsyntare).

Samtliga lokaler där växten ej bestämts till varietet. Alvesta Alvesta Alvesta soptipp (5E1f 3308) 1997 (B. Nilsson m.fl. 1998). Skatelöv Grimslöv 1918 (J. Strandmark i Strandmk); Huseby 1897 (K. Sjöqvist i LD). Eksjö Eksjö Sjörödjan 1842–43 (J. L. Danielsson ms 1843). Ingatorp 1908 (K. Råström i S). Gislaved Villstad Smålandsstenar, järnvägsstationen (5D7b 4804), skräpmark, 2001 (S. Maslo, belägg hos finnaren). Hultsfred Hultsfred Hultsfreds kompostgård (6G4a 2526) 2005 (TmN m.fl.). Målilla Kejsarkullen (6G3a 1907), avfallsanläggning, 2005 (TmN). Mörlunda 500 m V stationen (6G1a 0037), jordhög, 2004 (TmN m.fl.). Virserum 1865 (O. Jonsson i UPS); Kvarngatan (Stenstorp & Nelin 1976; belägg från 1974 och 1977 i LD). Hylte Färgaryd Hyltebruk (5C3i 4946), soptipp, 1996 (S. Maslo, belägg hos finnaren). Högsby Högsby Berga (belägg i UPS enligt Hård ms 1924). Jönköping Gränna Gränna, förvildad, 1887 (J. E. Lundequist enligt Lundequist 1929); Mällby på Svenska Medicinalväxtföreningens f.d. försöksfält 1925 (Lundequist 1929); Östanå 1873 (E. von Otter i S), ca 1900 (Janzon ms). Jönköping 1843 (N. Lagerheim i S); Östra kyrkogården, skräpmark, 1936 (J. B. Hedvall i LD). Skärstad Giseboskolan 1974 (B. Fingalsson i SVätt); 400 m NNO Ängsdal (7E2c 4404) ca 1978 (B. Fingalsson). Kalmar Dörby Barkestorp 1885 (H. G. Simmons i UPS); Ebbetorp se primäruppgifter. Kalmar ca 1850 (C. A. Westerlund i UPS), 1866 (A. W. Thorén i S), 1885 (O. Sellgren i OHN), 1924 (A. J. Snell i OHN); Balkplan (Westerlund 1852b); Gamla staden se primäruppgifter; Slottet (Sjöstrand 1863); Skälby (Ekstrand enligt Sjöstrand 1863); Stensö 1865 (Lundquist i UPS). Ryssby Ryssbylund 1863 (A. Egerström i UPS, C. E. Liljenstolpe i Oge), 1864 (C. Friman i GB). Lessebo Hovmantorp Hovmantorps herrgård ´under flere år´ (Lagerheim 1880). Nybro Oskar (D. G. Petersson ms), på flera ställen (Sjöstrand 1863), tillfällig (Areskog ms). Oskarshamn Misterhult Virsjödal 1960 (B. Vedelöv i OHN). Oskarshamn odlade ställen, åkrar, gator och vägar (Österman ms 1863); Slottsgatan (5G9h 4039), spontan i rabatt, 2005 (ÅR). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 1998 (B. Nilsson m.fl. 1999). Torsås Söderåkra Bruatorp, förvildad, 1905 (C. G. Kjellin i GB LD S och UPS). Valdemarsvik Tryserum i den.s.k. Kåven, 1847 (Häger ms 1847); prästgården i en täppa (C. A. Ekenstam ms ca 1847). Vetlanda Vetlanda Värmunderyd (6F4a 3333), trädgård, 2001 (MvH). Ökna komministergård, på en sandgång och senare spridd, 1890-talet (K. G. Bergqvist enligt Hård 1914). Vimmerby Tuna (G. Swensson ms 1955). Vimmerby Nybble 1824 (Bergman ms 1825). Värnamo Värnamo 1863 (C. F. Andersson i LD); bärtorkeriet 1919 (B. Nilsson i S); sophög av svenska medicinalväxtfrö, 1919 (G. Degelius i GB). Västervik Hallingeberg i kyrkbyn, förvildad 1913, 1914 (C. E. Gustafsson i LD resp. UPS, C. E. Gustafsson ms). Hjorted Gissebo (Östberg ms 1867). Loftahammar Källvik, Solbacken 3 (7H3a 4338), altanspricka, 1997 (K. Sagebo enligt RK). Törnsfall ca 1970 (G. Svensson enligt Danielsson ms). Västervik Västervik, trädgårdsogräs, 1830 (von Feilitzen ms 1831), 1912 (E. Jäderholm i Norrk). Överum se primäruppgifter. Växjö Växjö Hospitalet 1918 (J. G. Gunnarsson i S). Älmhult Virestad 1881 (A. Svensson i Vvik).
Ej accepterade uppgifter. Aneby Lommaryd Skareda ca 1800 (Ljung ms); kanske odlad. Tranås Linderås Göberga i trädgården, ca 1800 (S. Törner enligt Ljungh ms); kanske odlad. Växjö Växjö apotekareträdgården, vild, 1810 (E. Fries 1810b); knappast att betrakta som vildväxande.